Hans Bergström
Chefredaktör på Dagens Nyheter. En av Sveriges största opinionsbildare. Skriver om tillståndet i och utvecklingen av den svenska skolan.

Kari Poutiainen
Matematik- och fysiklärare som skriver att kunskapsnivån i matematik hos nyintagna teknologer sjunkit oroväckande under 90-talet. Till exempel redovisade Linköpings Tekniska Högskola ett test som elever från gymnasiets avgångsklasser med högsta betyg i matematik och fysik fått göra sedan början av 70-talet. Andelen med 8 rätt på detta test (som bedömdes som minimum för att klara ingenjörsstudierna) hade sjunkit från 85% år 1990 till 55% år 1997.

Per Christensen
Språklärare med danskt påbrå. Kom till Sverige som liten utan att kunna många ord på svenska, men behärskar idag ett flertal språk. Hans språkkunskaper är stora, men hans engagemang för en en rättvis skola är ännu större. Per hämtar idéer från både när och fjärran och skriver artiklar ur sitt långa yrkesliv som lärare. Han är produktiv, men aldrig enformig. Flera av hans texter är klassiker. Hans sidor är de som ofta blir omlästa. PC är en flitig skribent som med värme och humor skriver om aktuella skolfrågor.

Per-Yngve Hansson
F.d. lärare i matematik och fysik. Engagerad i skolfrågor sedan många år.

Niklas Nåsander
Tjugo procent av lärarna hotas av allvarlig ohälsa och långtidssjukskrivning. Värst är situationen för de kvinnliga gymnasielärarna. Men alla lärarkategorier far illa. De undersökningar som gjort under senare år talar samma språk: Vantrivseln ökar, liksom stressen och sömnproblemen. Så många som åttio procent har stora svårigheter att koppla av på sin fritid. Det mesta pekar på att det inom skolans värld håller på att växa fram ett hälsoproblem av gigantiska mått.  

Kaj Attorps
Inget annat land har kommit tanken att låta en så verklighetsfrämmande önskedröm styra skolpolitiken. Naturligtvis fungerar det inte. För varje termin växer andelen avhoppare, liksom andelen elever som skrivs in på det individuella programmet, vilket från början var avsett som en nödlösning för ett fåtal.

Margareta Norlin
En artikel hon visar att Kommunförbundets syn på demokrati är ett hot mot demokratin. Idag vet alla lärare att det det som Margareta skrev är en verklighet. Tystnaden har spritt sig och få lärare kan, får eller vågar påtala fel.

Stefan Svallfors och Björn Halleröd
Ett återförstatligande av skolan kan gå till på andra sätt än de vi här föreslagit. Huvudsaken är att man på centralt politiskt håll förstår att skolans problem inte längre kan lämnas i det kommunala godtyckets våld.

Inger Enkvist
Man kan måla upp två motsatta bilder av dagens situation. Å ena sidan väcker svenska ungdomar brysselbyråkraterna beundran när de på ledig talspråksengelska demonstrerar sin förmåga att söka information på Internet. Å andra sidan har krav på kunskaper i främmande språk utom engelska försvunnit i många sammanhang, dvs. vi belönar inte den mångåriga ansträngning som det innebär att lära sig något så svårt som ett främmande språk

Kalle Güettler
Dels saknades tid för många gemensamma samtal och studier som behövs för att eleverna ska skaffa sig en nödvändig referensram av baskunskaper och allmänbildning. Att förstå grundläggande begrepp inom etik och matematik eller att reflektera över den historiska utvecklingen kräver både bundna studier och seriös dialog mellan lärare och elever. Sådant tar tid som konkurrerar med utrymmet för elevernas "egen planering".

Arne Helldén
Trettio års svensk skolpolitik har under sken av "reformpedagogik" sökt utplåna det klassiska läraryrket. Lärarna hålls numera instängda på skolorna under kontorstid. De inordnas i lärarlag, vars uppgift tycks vara att kollektivt övervaka läraren och tala om vad som är en "god" och en "dålig" lärare. Staten premierar de "goda" lärarna som kallas "förändringsagenter"! Den lärare som envisas med att bedriva undervisning tjänar blott som avskräckande exempel. I skolbetänkanden är "katederundervisning" ett vanligt invektiv, på senare tid ersatt med "frontalundervisning" - ett ord med doft av krutrök.

Per Settergren
Det finns tydliga tecken på att skolan får allt svårare att fullgöra sina uppgifter. Problemen hopar sig: skolans arbetsmiljö har klara brister och är långt ifrån trygg och trivsam, ett ökat antal lärare lämnar skolan, frivilligt eller som utbrända, och det förefaller bli allt svårare att rekrytera nya lärare till att fylla tomrummet efter de stora pensionsavgångar som nu inletts.

Gunnar Ohrlander
I en lång intervju hämtad från Socialpolitik nr 1/2001 samtalar Gunnar med Bosse Sundblad om skolans chanser, nedvärdering av invandrarelever och om målsättningen att lära alla barn läsa och skriva. 

Malin Siwe
Projektet kom knappt i gång innan de ansvariga lärarna och de medverkande åttorna for runt på mässor och konferenser och presenterade det. Informationsspridning är viktigt i projektvärlden.

Peter Englund
Den där ökända historielöshet en är inte längre ett hot. Den har infunnit sig. Det handlar inte heller om något isolerat fenomen, utan trenden har gått att se i hela riket. Och vilka studenter tror ni har de klart största problemen? Just det, de blivande lärarna. 
Ni ser själva den onda cirkeln ta kropp.

Max Lundgren
Men det finns negativa tendenser som oroar mig. Det ena är att allt för många elever går ur grundskolan utan att kunna läsa och skriva. I ett internationellt perspektiv ligger vi säkert bra till men vi måste ända bestämt klargöra att detta är helt oacceptabelt! Fler lärare på lågstadiet! Det kostar men det måste få kosta!

Björn Björneberg
När det gäller att blunda för systemfel tar dock våra skolpolitiker förstapriset. Något mer hjälplöst än dessa och Skolverket får man leta efter. Man införde resultatansvar i grundskolan med innebörd att endast godkända elever skulle få lämna den. 

Thore Nordvall
Våra barn och ungdomar är det värdefullaste vi har, varför sviker man dem? Lärarna blir måltavla när skolproblemen debatteras.

Jan Thurfjell & Lena Westerberg
Inköpen av läromedel per elev i grundskolan har minskat med 12 %.
Kostnaden för en elevplats i grundskolan är ungefär 50 000 kr per år. Slutsatsen blir att endast en ynka procent, cirka 500 kr, går till läromedel. Denna summa är drygt hälften av kostnaden för en årsprenumeration på Kalle Anka. Är det därför som kommunpolitiker i en och annan kommun mest ägnar sig åt kvacksalveri?

Göran Häggfors
Att sätta barn med emotionella störningar i stora grupper med fria arbetssätt är som att slå bensin på dem och sedan tända på.

Bertil Bernhardsson
Babels torn föll - faller den kommunaliserade grundskolan?

Johnny Framtid
När man läser ledande representanter för lärarfacken talas om höjda löner och ökad status. Men då måste man också i en mängd frågor arbeta i den riktningen. 
Som det är nu drivs utvecklingen, påhejad av lärarfacken, mot försämrad status och ännu lägre löner. Den ena  handen tycks inte veta vad den andra gör.

Lars Häggström
Politiker från Arvidsjaur som flitigt skriver och debatterar skola.  Skriver gärna om aktuella böcker och skriver att lära sig lyssna och kunna delta i ett samtal är också viktiga färdigheter som behöver tränas. Denna träning måste naturligtvis ske i ett socialt sammanhang, för vem kan föra ett vettigt samtal med en dataskärm eller hur skall man kunna träna sig i att lyssna om man ständigt på egen hand skall inhämta kunskap? Läsa, lyssna och samtala kan dessutom endast på ett fruktbart sätt tränas i en miljö där lugn och ro råder.

Sven E. Borg  
I dessa tider av stress, utbrändhet och långtidssjukskrivningar är det tankeväckande att ta del av de synpunkter som Björn Rombach, professor i Företagsekonomi vid Förvaltningshögskolan i Göteborg, har på vårt sätt att leva. Han angriper den handlingshysteri, som florerar inom näringsliv och organisationer, och som förstås den offentliga sektorn har anammat, bl.a. genom ständiga omorganisationer.