|
Jag säger bara Roger Moore

P J Anders Linder skriver under rubriken ”Ska man läsa
böcker?” på Svenska Dagbladets ledarsida 2004-03-11. Han har noterat hur
Skolverket plötsligt har fått nya insikter och hur chockade man verkar vara.
Eleverna har god hör- och läsförståelse och att de tilltror sin egen förmåga,
men Skolverket har noterat att eleverna "ger en bild av en tämligen
traditionell, lärarledd och läromedelscentrerad undervisning".
Man kan förstå att man är chockade på Skolverket. Detta måste ju komma som en
fullständig överraskning. ”Kan det verkligen vara så att kunniga lärare som
använder läroböcker på ett traditionellt sätt (läsning?) har någonting med
kunskaper att göra?”
Frågan som P J Anders Linder vänder tydligen upp och ner på alla begrepp på
Skolverket.
http://www.svd.se/dynamiskt/ledare/did_7107684.asp
Det var väl ändå inget speciellt uppseende väckande för
skolverket.
På Metros nätbilaga kan man torsdagen den 11 mars 04 läsa om alla elevers
rättighet att klara grundskolan.
"Enligt Sven Sundin, undervisningsråd på Skolverket, skulle underkända elever
kunna vända sig till domstol och där troligen få rätt till extra undervisning."
http://www.metro.se
Kan man få en kopp kaffe?
Svenska Dagbladet skriver samma dag under rubriken
”Skolans svenska norm missgynnar invandrarelever”. När man läser artikeln blir
det uppenbart att skolnomenklaturan eftersträvar en utökad segregering.
http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_7107800.asp
Etnologen Ann Runfors, lektor vid Stockholms universitet, har under fem terminer
studerat arbetet i tre skolor i några av Stockholms invandrartäta områden.
Resultatet har blivit en kritik mot de lärare som försöker upprätthålla
standarden och en likvärdighet i de svenska skolorna. De utländska eleverna
upplever sig som bristfälliga är slutsatsen.
Slutsatsen blir att barn med utländsk bakgrund ska gå i ett mindre krävande
skolsystem. Dessa elevers sociala anseende gynnas bäst om de inte får lära sig
så mycket är slutsatsen.
Några officiella representanter för skolnomenklaturan får också uttala sig. Det
är Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Preisz och Metta Fjelkner, ordförande i
Lärarnas riksförbund. De hävdar att lösningen är fler lärare med
invandrarbakgrund. De utländska barnen ska uppenbarligen lämnas bli kvar i
ghettoliknande strukturer med sin ursprungliga kultur.
Den reaktionära skolnomenklaturan har nu kommit till vägs ände. Med samma
argument som i apartheidsystemets Sydafrika pläderar man nu för ett uppdelat
skolsystem med skiljda normer och olika kunskapskrav.
Själv är jag inte särskilt förvånad att den svenska skolnomenklaturan nu har
intagit dessa rasistiska och halvfascistiska ståndpunkter.
