Katastrofal försämring

Många gånger hävdas det från lärarhåll att Skolverket idag intar en alltför passiv roll. Det är en sanning med modifikation: när det gäller att agera stödtrupp till skoletablissemanget spelar man en mycket aktiv roll.

 

RRV kritiserar Skolverket för att inte granska att skolorna gör sitt arbete på sätt sätt. Tillsynen är lite tillräckligt tuff. Kritiken gäller även att tillsynen knappast får någon effekt, även om Skolverket självt konstaterar att dess påpekanden nästan alltid följs. 

Skolverket har till uppgift att kontrollera om kommunerna följer skollagen. Men bara ett fåtal granskas varje år. Därför vet man till exempel inte om kommunerna ger extraundervisning till de elever som behöver. Så högt ställd är inte heller målsättningen.  

Skolverkets årsredovisning 2000 Skolverkets hade 307 tillsvidareanställda medarbetare – en ökning med 26 personer - och ca 120 tillfälligt anställda under år 2000. Skolverkets kostnader inklusive utbetalade bidrag var under år 2000 4,1 miljarder kronor. Verksamhetskostnaderna har ökat med 80 mkr till 482 mkr för år 2000. Hälften av kostnadsökningen förklaras av ökade kostnader för personal. 26 personer kostar 40 miljoner - inte dålig löneutveckling.  

 

Mats Ekholm, Generaldirektör på Skolverket

När Mats Ekholm tillträdde som generaldirektör för Skolverket efter Ulf P. Lundgren den 7 september 1999 fanns det ett gemensamt upprop infört i Dagens Nyheter. I detta ifrågasatte forskare, politiker, skolledare och lärare om Ekholm var rätt person för uppgiften. 

Generaldirektören påstår dessutom att det inom åldringsvården finns nog så mycket våld som inom skolan. Våra åldringar skulle alltså vara minst lika våldsbenägna som grundskoleelever. Man tar sig för pannan!  

På Skolverkets hemsida  kan man läsa att: 


"Grundskolan har blivit en treämnesskola genom att i stort sett allt stöd inriktas på svenska, engelska och matematik. Tid tas från andra ämnen och för eleven blir tillvaron i skolan trist och enformig."  

Alla som följer debatten vet att grundskolan inte är en treämnesskola - samt att många lärare var kritiska till nerskärningen av praktisk-estetiska ämnen som t.ex. idrott.

Skolverket behöver reformeras eller läggas ner.

Vidare skriver Skolverkets politruker:
"Skolans kunskapsuppdrag överbetonas på bekostnad av demokratiuppdraget och bildningsuppdraget. " Vad fasen menar de byråkrater som sitter på SkolÖverstyrelsen (förlåt Skolverket)?

Att nivån sjunkit på gymnasiet är välkänt. Framför allt har svaga barnen drabbats av nerskärningar och flummig pedagogik. ”Forska” och söka sin egen kunskap har ersatt kvalificerad utbildning av utbildade lärare. Kan de bli lägre på vissa linjer?