RRV kritiserar Skolverket för att inte granska att skolorna gör sitt arbete på sätt sätt. Tillsynen är lite tillräckligt tuff.

Kritiken gäller även att tillsynen knappast får någon effekt, även om Skolverket självt konstaterar att dess påpekanden nästan alltid följs.

RRV:s slutsats är att:

1. Risk att tillsynen missar brister - Skolverket fokuserar sig på paragrafer som rör det yttre, men kontrollerar dåligt  hur skolorna fungerar. Det finns en stor risk att Skolverket missar viktiga brister i skolorna.

2. Små bestående effekter - Skolverkets kritik får ingen effekt och detta ger fel signaler till kommunerna.

3. RRV:s slutsats är att verket koncentrerar sig på fel saker när den synar kommunerna och att det ger fel signaler.

RRV skriver : Överlåter urvalet på skolorna - ”Skolverket överlåter i regel helt på skolförvaltning och rektorer att föreslå och i praktiken avgöra vilka skolor som ska besökas och vilka personer som ska intervjuas. Detta kan ge en skev bild där viktiga frågor och synpunkter kan komma i skymundan. Enligt Riksrevisionsverket bör tillsynen täcka in fler frågor än vad som är fallet i dag och utvidga kretsen av intervjupersoner.”

4. Låg prioritet på tillsynen - Skolverket kommer att få svårt att klara av uppdraget, att till och med 2003 genomföra tillsyn i alla Sveriges kommuner. Ett skäl är att Skolverket under långa perioder har prioriterat tillsynen lågt.

RRV efterlyser också möjligheter för Skolverket att kunna straffa de kommuner som inte följer bestämmelserna.

"Skolverkets roll kan inte vara enbart den informerande och debatterande kunskapsorganisationens. Verket behöver stärka sin roll och aktivt hävda den vid tolkning av lagar och regler. Verksledningen bör engagera sig mer i tillsynsbesluten, som också måste göras mer kända både internt och externt".

Hans Seyler, vid RRV:
”Vi har gjort intervjuer i kommunerna en eller ett par år efteråt och frågat vad tillsynen fått för avtryck. Då har man inte kunnat peka på så mycket”. Vidare säger han: ”Man kan säga att Skolverket sysslar mest med paragrafer som rör perifera saker, men inte värderar hur verksamheten egentligen fungerar. Det innebär naturligtvis att man kan komma in i svårare situationer och kanske får ta fler konflikter än vad man.”  

Skolverkets tillsyn, RRV 2001:24 kan beställas via fax: 08-690 41 01, eller e-post: publikationsservice@rrv.se

 


SKOLVERKETS TILLSYN

Skolverket är tillsynsmyndighet för skolväsendet och barnomsorgen och ska därmed kontrollera att huvudmännen - kommuner, landsting, fristående skolor och i vissa fall staten följer lagarna.

Tillsynsformer:

• Enskilda ärenden efter anmälningar. Kan till exempel vara föräldrar som anmäler att deras barn mobbas och att skolan inte gjort tillräckligt för att förhindra detta.

• Regelbunden tillsyn av fristående skolor. Ambition har varit att det första besöket vid varje skola ska ske inom två år efter att den fått tillstånd att starta.

• Systematisk tillsyn eller kommuntillsyn. Uppdrag inom en sexårsperiod utöva tillsyn i landets samtliga kommuner.

• Riktad tillsyn, som tar upp en särskild fråga efter signaler till Skolverket.

Dessutom bedriver Skolverket kvalitetsgranskning i ett urval skolor med syfte att ge en nationell bild av tillståndet i skolan.

Skolverket har till uppgift att kontrollera om kommunerna följer skollagen.
Men bara ett fåtal granskas varje år. Därför vet man till exempel inte om kommunerna ger extraundervisning till de elever som behöver. Så högt ställd är inte heller målsättningen. Enligt regeringens nya direktiv ska Skolverket från och med nu kontrollera cirka 40 kommuner om året. Men detta var, enligt utbildningsrådet Claes-Göran Aggebo, inte flera än vad som granskades året före regeringens direktiv. Skolverkets budget visar att granskning och kontroll inte anses som en huvuduppgift. 
När Skolverket startades 1993 gick cirka tre procent av budgeten till kontrollverksamhet. 1997 var siffran 10 procent. Bristen på kontroll bidrog till att Sverige fick två slags skolor:  en bra för de välutbildades barn och en sämre för de outbildades. Skolverket slopade den regelbundna tillsynen av friskolorna, skriver Svenska Dagbladet 20 januari 2001. 
Målet har varit att alla fristående skolor ska granskas två år efter starten. Men verkets kapacitet räcker inte längre, enligt generaldirektören Mats Ekholm. Skolverket prioriterar nu de kommunala skolorna. Friskolor kommer bara att granskas när verket får anmälningar eller andra signaler om missförhållanden. Inom verket diskuteras att låta kommuner sköta friskolegranskningen.