Förbered dig inför lönesamtalet.

Hur bidrar du till att målen verksamheten nås?

Ler du  och är lojal?
Vad är dina styrkor? Är du bra på att lisma?

Orkar du vara mentor 35 klocktimmar och ha din arbetsplats i en glasbur i elevernas kapprum?

Titta på lönekriterier, centrala läroplaner, lokala måldokument och på skolans kvalitetsredovisning.
Håll med om allt i dessa. Undvik använda ord som undervisning. 

Gör du till exempel något särskilt för att stärka elevernas inflytande över verksamheten enligt läroplanen?

Under lönesamtalet har du också tillfälle att ta upp faktorer som utgör hinder för dig i ditt arbete. Men ta för Guds skull inte upp en debatt om skolans budget.
Lär dig Resultat i Fokus utantill! 

Om du lyder Lärarförbudets råd kommer du att kunna få lite bättre lön än dina kollegor. 

Har du fackliga meriter i Lärarförbudet bör du för att få mer makt och tjäna mer 
bli skolledare. Gör karriär inom skolan eller facket.

Sverige satsar betydligt mindre på lärarlöner än genomsnittet

2000 redovisades siffror som visade att  gymnasielärare tappat 16 procent av sin reallön sedan 1975. Under samma period ökade en industriarbetare  sin reallön med 10 procent. En viktig förklaring är att Lärarförbundet varit alldeles för fegt när Kommunförbundet har höjt rösten. Nu skall Du ensam klara det Lärarförbundet inte klarat.

Lärarlöner i Sverige är mycket, mycket låga. Lärarnas årsinkomst är lägre än i andra länder, både på grundskolan och i gymnasiet. Det gäller såväl OECD- som EU-länder. Sverige är det enda land i Europa där mindre än hälften av undervisningskostnaderna går till lärarlöner. Motsatsen är Schweiz, där en högstadielärare tjänar motsvarande en halv miljon kronor per år. Sverige tillhör de länder där skillnaden är minst mellan start- och slutlön. Idag går nyanställda lärare in på löner som lärare har efter 20 års lärartjänst.

Ett kuriosum: I samhällskunskapsundervisningen ingår begreppet "BNP per capita". I de flesta OECD-länder ligger den genomsnittliga lärarlönen över landets BNP per capita.
Men i Sverige får alla lärare, oavsett på vilken nivå de undervisar eller om de är i början eller slutet av sin karriär, en lön som ligger under vår BNP per capita.

Sverige satsar betydligt mindre på lärarlöner än genomsnittet i OECD-länderna. 
Det visar rapporten "Med många mått mätt Ds 2000:23".

I OECD:s 29 medlemsländer går i genomsnitt 69 procent av utbildningsresurserna till lärarlöner. I flertalet av länderna går över 80 procent av resurserna till lärarnas löner men i Sverige är det bara 44 procent. Samtidigt är kostnaden för utbildning sett som andel av BNP näst högst i hela OECD. Det visar en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO.

ESO-rapporten visar också att svenska elever får färre undervisningstimmar än sin jämnåriga i andra länder. I t.ex. Nederländerna har 12-åringar och 14-åringar nära 30 procent fler undervisningstimmar än sina jämnåriga i Sverige.