|
Flashback
eller pilsnerback?
Portfolio eller piprensare?
Allt för mycket av datorföretagens
marknadsföring köps av trendnissar.
Skolverkets Mats Ekholm ser portfolio som ett möjligt alternativ till
avgångsbetyg på gymnasiet.
"Portfoliometodiken sprider sig till allt fler skolor. Det finns
multimediaprodukter för digitala portfolior och gratis kurs på nätet. Lärare och
skolledare har börjat samla sina yrkeserfarenheter i en mapp. Men på gymnasiet
går det trögt." är Ekholmsretorik.
Tro tusan att det går trögt. Ingen seriös pedagog, verksam bland elever, kan på
fullt allvar påstå att portfolio är en metod som kan ersätta betyg. Man blir
inte berusad av en lättöl eller avslagen pilsner. Inte ens om den serveras av en
handplockad servitör som sprungit ända från Karlstad med den avslagna drickan.
Visst är det trevligt med portfolio, men inte något märkvärdigt eller nyskapande
som kommer att revolutionera skolan. När portfolio är som bäst fungerar den som
ett fotoalbum.
Portfolio är en pärm eller en cd-rom där man samlat skolarbete, bilder,
ljudfiler med mera.
Den fanns redan på 60-talet. Då bar eleven hem samlat arbetsmaterial,
ihopsurrat med piprensare.
Skoltalibaner hävdar att det kommer från Nya Zeeland. Det är ren nys. Med hård
marknadsföring om portfolios förträfflighet kan man sälja allt snabbare datorer
och kringutrustning till okritiska och okunniga. Scanner, kamera, mikrofoner,
dataprogram, ljudkort, hårdisk, processorer blir omoderna efter 3-4 år. Vem
använder en Pentium 133 som kostade 15-20.000 kronor för några år sedan?
Lärare som använt datorer sedan mitten av 80-talet ser hur datorerna blivit en
dyr mjölkko, som många skolor inte har råd att uppgradera. Utvecklingen kräver
datorer, men det är dags att kommunerna gemensamt börja sätta gränser för hur de
skall användas. Det är i det sammanhanget som portfolio skall värderas.
I dag höjs kommunalskatten för många - inte minst i stockholmsområdet. Det är
trista men nödvändiga skattehöjningar och tyder på att tixandets politik har
nått vägs ände. Det är dags att börja betala (mer) för skola, vård och omsorg.
Länge har borgerliga (och i många fall även socialdemokratiska) politiker
undgått att höja skatten genom att trixa med skolors lokalhyror, vikariestopp,
arbetslag, Avtal 2000, konkurrens, friskolor och annat, men nu måste man alltså
börja höja skatterna. Förhoppningsvis kommer också detta att leda till en debatt
om vad pengarna används till.
http://www.skolporten.com/arkiv/view.asp?id=2106
