Finland is the top performing country in a new OECD survey of reading literacy among 15-year-olds, while Japan and Korea are the top performers in mathematics and science. All three countries are also among the countries with the narrowest gap between the highest and lowest performers, based on tests involving 265,000 high-school students in 32 countries.

Den s k skolutvecklingen går ut på att eleverna skall arbeta individuellt, med olika saker, i egen takt och med obefintligt lärarstöd. Läraren får i ett sådant system väldigt lite tid med varje elev. Den sociala förmågan får sig också en törn. Däremot främjas elevernas själviskhet och självgodhet. Hur någon kan kalla detta för framsteg och utveckling är fullständigt obegripligt.

Den svenska skolan rasar allt längre ner i varje internationell jämförelse. Det kan dock bli ännu mycket sämre. Hur det går när individualisering, IT mm får fritt spelrum framgår av en artikel i Moderna Tider 134/135 2001/2002 av universitetslektor Agneta Gulz. Det svenska flummets paradskola, Färila i Ljusdals kommun med fullständig individualisering och massor av datorer, uppvisar förfärande resultat. I högstadiet är upp till hälften av eleverna knappt läskunniga.

Enligt individualiseringens skall eleverna studera individuellt i sin egen takt. Elever från studieovana hem har ingen chans och kommer snabbt in i en mycket låg studietakt. Den enklaste matematik säger att om en elev studerar i halv takt borde han få dubbel tid på sig i grundskolan dvs 18 år.

Det förekommer alltför ofta att elever som gått ut sina nio år i grundskolan nätt och jämnt klarat av fyrans matematik. Ännu upp i högstadiet är alltför många elever fortfarande analfabeter.

För många styrande skolpolitiker och tjänstemän är de nio åren i grundskolan heliga. Det är oerhört svårt att förstå hur någon kan förorda en individualiserad studietakt i ett system med fixerad studietid. Det är bara så ofattbart korkat. Det skulle vara intressant att mäta hjärnaktiviteterna hos de skolpolitiker och skolbyråkrater som förordar detta. Kanske är någon aktivitet över huvud taget inte mätbar.

Följderna är i alla fall solklara. Den svenska skolan håller på att skapa en ny underklass. Vi håller på att på nytt få ett obehagligt och otrevligt klassamhälle av värsta slag. Vi är på våg mot ett samhälle med gigantiska klyftor. En allt större del av eleverna blir utslagna från arbetslivet p g a den undermåliga utbildning de fått. Vi är på väg mot ett samhälle av trettiotalstyp med jättelika orättvisor och massarbetslöshet.

 
Dansk skola var liksom den svenska tidigare fylld av idiotiska flumreformer. I Danmark liksom i Sverige avskaffades de årsvisa kraven för några år sedan. I Sverige har det lett till att elever skickas vidare i årsklasserna oberoende av om de lärt sig något eller inte. Mängder av analfabeter upptäcks numera på högstadiet. Efter nio år i grundskolan har vissa elever bara nätt och jämnt klarat av fyrans matematik. I Danmark är dock en tillnyktring på gång. De årsvisa kraven återinfördes hösten 2001, vilket framgår av en artikel i Skolvärlden 2/2001.

USA har under lång tid haft ett uruselt och segregerat skolsystem med massor av inslag av flum, som spridits till bl a Sverige. Även där kan man nu skymta förbättringar. President Bush i USA var som guvernör i Texas intresserad av skolfrågor och förbättringar i skolsystemet där rapporterades. Jag har uppfattat hans skolpolitik som "back to basics". Han har nu satt sina första avtryck som nationell ledare på det amerikanska skolsystemet. Sydsvenska Dagbladet 2002-01-09 kan rapportera om en storsatsning på det amerikanska skolsystemet: "Den nya, omfattande skollagen skärper kraven på undervisningen i USA, samtidigt som skolsystemet får ett tillskott på runt 40 miljarder kronor."

Den genomförda förändringen är den största i amerikansk skola sedan 1965 och har ett brett stöd bland både demokrater och republikaner. President Bush betonar att inget barn får lämnas därhän. Kontrollen och skollagen skärps: "Skollagen kräver att samtliga elever från årskurserna tre till åtta årligen får genomföra standardiserade prov i matematik. Senare kommer även årliga prov i vetenskap samt allmän inlärning att genomföras."

http://sydsvenskan.se/pub/hpsart9151661.html

Andra länder stramar upp sina skolsystem. Det är oroande inför kommande internationella OECD-jämförelser. Vi har att se fram emot att svenska skola rasar ner i det absoluta bottenskiktet. Kanske kan den svenska flumskolan t o m erövra jumboplatsen.

Den svenska grundskolans flumtåg är i ett rasande tempo på väg mot den fullständiga katastrofen. Föraren är landets skolminister, vilken verkar ha kollapsat eller avsvimmat. Genom tågets dödmansgrepp kan dock detta rusa vidare mot avgrunden.

Johnny Framtid

I en artikel i Helsingin Sanomat 5/1 2002 beskriver docenten vid Jyväskylä universitet Jouni Välijärvi orsakerna till den finska skolans framgångar. Jag översätter artikeln i sin helhet.

Den finska utbildningen har plötsligt fått stor internationell uppmärksamhet när våra ungdomar lyckades väldigt bra i OECD-jämförelsen. Världens medier har lyft fram Finland som modelland för utbildningen.

Internationell uppmärksamhet har rört om därför att diskussionen om grundskolan är allmänt kritisk i Finland. Att man ger beröm till skolorna för ett bra utfört arbete tillhör inte våra starka traditioner.

Man har sett förnyelser närmast som en repetition av Sveriges och Englands misstag. När skolorna har blivit självständiga och man har ökat elevernas frihet har man varit rädd att man skadar utbildningens jämlikhet.

Resultatet från PISA-undersökningen är ett internationellt övertygande bevis på den höga kvaliteten på lärarnas och elevernas arbete. Beviset är obestridligt och de deltagande ländernas gemensamma kriterier garanterar pålitligheten i resultatet.

PISA-rapporten konstaterar att Finland är "klart före andra länder i läsförståelse". Också vad gäller naturvetenskap och teknik är vi en toppnation.

Internationella jämförelser hjälper oss att se klart på våra skolors styrka, svaghet och utvecklingsbehov. Betydelsen av jämförelser växer därför att utbildning ses internationellt som en central produktionsfaktor och som är ett villkor för ekonomiska framsteg.

Undersökningens goda resultat av våra elevernas kunskaper visar att en av Finlands främsta framgångsförutsättningar är i gott skick. Det finns förutsättningar för att få fram nya NOKIA-människor.

Landets grundkunnande uppmärksammas mycket i världen. Så har t ex undersökningen av det matematiska och naturvetenskapliga kunnandets resultat (TIMSS-undersökningen) använts som indikator för att rekommendera industriella investeringar. PISA-undersökningen uppmärksamhetsvärde är åtminstone lika stor.

Påverkan av utbildningspolitiska beslut syns först efter 10-20 år. PISA-undersökningens resultat visar att från 1970-talet har Finlands skola lyckats producera kunnighet som fördelas relativt jämlikt mellan skolorna, mellan landets olika delar och mellan elever med olika hembakgrund. När man jämför med t ex Tyskland är vår höga nivå på elevernas kunskaper och likformigheten iögonfallande.

Den finska skolan är speciellt stark när det gäller att undervisa de svagpresterande eleverna. Detta är väldigt viktigt för jämlikhetens skull därför att nivån på individens kunnande förutspår på ett avgörande sätt hur elevens skall lyckas i samhället.

En värld som satsar på kunskaper inser även vikten av att stödja begåvade ungdomar. PISA-resultatet är inte speciellt smickrande för Finland på detta område.

Är det så att vår skola inte uppmuntrar och styr tillräckligt de mest begåvade ungdomarna, speciellt pojkarna, att på eget initiativ utveckla sina kunskaper? Kunde ett modernt kunskapsnäts innovativa undervisning vara en del av lösningen på detta problem?

Finland var i OECD-undersökningen klart före andra nordiska länder fastän våra utbildningssystem är likartade. Vi skiljer oss ändå från våra grannar i lärarutbildningen.

Finland är ett av få länder där hela lärarutbildningen är koncentrerad i universiteten. Vi har en längre och mer omfattande lärarutbildning än de flesta OECD-länder. I Finland uppskattar man lärare och många vill komma till läraryrket.

Speciellt låg- och mellanstadielärarna utskiljer sig till sin fördel. De har en god arbetsmotivation och eftersträvar att sätta stora förväntningar på alla sina elevers prestationer. Då skapar man grunden för vidare studier.

Finland lyckas utbilda i det närmaste alla sina ungdomar till en utbildningsnivå som kunskapssamhället förutsätter. För detta har vi skäl att vara glada och stolta. Vi kan ta nytta av denna sak när vi förgyller bilden av Finland och när vi bygger nationell självkänsla.

Tarja Teacher

http://www.folkpartiet.se/fp/pdf/segr_skola020107.pdf

En mycket intressant läsning för den som lever i förställningen att socialdemokraterna bedriver en politik som motverkar segregation i den svenska skolan. Det finns nämligen åtskilligt som tyder på motsatsen. Denna politik klarar dessutom socialdemokraterna på egen hand, utan hjälp av ett växande antal friskolor. Fundamentala regler för hur skolsystemet skall fungera uppfordrar till segregation. Läs rapporten!

Skolsystemet i Finland