|
|
Matematikens förfall (4)
Skolnomenklaturans attacker mot lärarnas undervisning har varit synnerligen olycklig. Man angrep tidigt katederundervisningen, men man menade i själva verket undervisningen. Eleverna skulle inte längre arbeta som en grupp. I starka ordalag har byråkratin pläderat för individualiseringen, men när eleverna studerar i egen takt, blir takten hos de svagt motiverade blir oerhört låg. De svagpresterande eleverna erövrar inte tillräckliga kunskaper och vi har fått en ny underklass. De ansvariga har länge försökt dölja att avsikten med den förda politiken har varit att slå sönder lärarrollen, avskaffa undervisningen, sänka kostnaderna och grundkunskaperna. Arne Helldén beskriver i sin bok "Skola på villovägar" hur fackpedagogerna försökt förneka sina avsikter, men att de verkliga avsikterna är att de "verkligen skjuter undan läraren, undervisningen, kunskaperna (grundkunskaperna). Det är så mycket viktigare att nu konstatera detta, eftersom man på 70- eller 80-talen (och även senare) resolut förnekat att det var denna manöver man ville genomföra." I en traditionell undervisning är lärarens variationsmöjligheter stora. Läraren kan förmedla kunskaper och stötta eleverna på ett helt annat sätt eftersom de befinner sig på samma nivå. De svaga eleverna dras med i klassens arbetstakt och risken minskar att någon halkar efter. Läraren har större möjlighet att upptäcka sådant i tid och sätta in åtgärder. Tavlan kan användas för att göra genomgångar och förklara samband. Man kan gå igenom ämnesområdet innan läxor och prov och även efteråt. I ämnen som språk och matematik får man till stånd tillräckligt med repetition. Det blir även roligare för eleverna som får möjlighat att diskutera ämnena och hjälpa varandra. Läraren betyder oerhört mycket för elevernas inlärning. I sin bok "Feltänkt" lyfter Inger Enkvist tar fram den i Frankrike verksamme svenska pedagogen Barth Nordström (1990). Hon framhåller "att ett skäl till att elever misslyckas i skolan är deras brist på noggrannhet och intellektuell metod. Om detta inte lärs ut systematiskt och från början är de första offren de svaga elever som inte på egen hand eller med hjälp hemifrån kan tillägna sig den färdigheten". Barth Nordström framhåller även vikten av gemensamma klassrumssamtal kring begrepp så att eleverna inte misslyckas så ofta.. PISA-2000 var den först rapporten från PISA-projektet (Programme for International Student Assessment) är initierat av OECD och dess medlemsländer. I ämnet matematik ligger Korea och Japan främst, tätt följt av Finland. De tre bästa länderna avvisar individualisering och tar med sig alla elever till nästa kursavsnitt. Man har också höga krav och förväntningar på samtliga elever. Alla tre länderna har också en sammanhållen skolgång i nio år. Några av uppgifterna borde uppfattas som synnerligen enkla för avgångselever i högstadiet. Endast 16 procent av de svenska femtonåringarna lyckades lösa ekvationen: 8n = n i kvadrat, fast ekvationen gavs i stort sett explicit. Detta om något visar hur kvalitén i matematik sänkts dramatiskt. De svenska eleverna är bättre än övriga OECD-länders vad gäller statistik och rumsuppfattning, vilket får uppfattas som pratdelarna av matematiken. De är däremot sämre vad gäller algebra, funktioner och geometri. Det är samma brister hos svenska elever som i TIMSS 1994/1995. På mer än fem år har ingenting hänt. Det måste bli betyget IG till den svenska skolnomenklaturan. Det betyder att de svenska eleverna är synnerligen dåligt förberedda i de delar av matematiken som är betydelsefulla vid högskolestudier. Det lovar inte gott för Sverige som kunskapssamhälle. Anmärkningsvärt är också att de delar av matematiken som är viktiga för den växande IT-industrin inte behärskas av de svenska eleverna. Intresset för matematik är inte stort i Sverige. För flickornas del är intresset lägst för matematiken i Norge, Österrike och Sverige. När vi ser på elevernas självbild tillhör de svenska flickorna den grupp av länder som har den lägsta självuppfattningen i matematik. Resultatet blev alltså det förväntade: Ju mer man feminiserar matematiken och gör det till ett pratämne, desto sämre resultat och sämre självkänsla hos flickorna. Johnny Framtid
|
