|
|
Radions P1 granskar skolan i ett närmare tre timmar långt
program, som sändes söndag 2005-04-10 mellan 15.03 och 17.45. Kortare repriser
sänds 11/4, 12/4 och 13/4 kl 22.15. Man kan ännu inte lyssna på programmet på
webben, men det borde snart läggas ut där.
Skyll inte på skollagen!
Jenny gick ur grundskolan i Täby utanför Stockholm utan betyg. Jenny upplevde sin skolgång som stökig.
Moderaterna presenterar en ny skolpolitik
Dagens betygssystem är uppbyggd kring några centrala, luddiga formuleringar som kan tolkas lite hur som helst och som ger lärarna minimal vägledning. I betygssystemets idé ligger att betygskriterierna ska preciseras ner på kommun- och skolnivå för att ges någon viss substans.
Myndigheten för skolutveckling
presenterat en rapport om likvärdiga betyg.
TIMSS 2003
Skolverket presenterade 2004-12-13 resultaten från TIMSS 2003. Resultaten visar på dramatiska försämringar i de svenska elevernas matematikkunskaper. I Sverige deltog 4 300 elever i 160 skolor i huvudundersökningen.
Många lärare i Linköping känner sig vilsna. ”De blir bara utplacerade i en
klass, utan stöd och med små möjligheter att få gehör för nya idéer.”
Ledaren i Pedagogiska magasinet i 2/2004 - kommenterar Inger Enkvists senast bok ”Skolan – ett svenskt högriskprojekt” under rubriken ”När en nidbild av skolan upphöjs till sanning”. Det är chefredaktör Lena Fejan Ljunghill som skriver.
”Psykopater kan framstå som goda chefer”
En intressant fråga är förstås vad som händer i en målstyrd skola om inte målen uppfylls. Många gånger tycks ingenting hända. Det för mig över till parallellen att det numera i skolan är så populärt att prata om elevens ansvar. Vad händer då om eleven inte tar sitt ansvar?
Metta Fjelkner och Per Wadman och hela LR har ställt sig bakom förslagen i utredningen U2002/532/G om ökade möjligheter för elever i gymnasieskolan att följa undervisningen på ett programinriktat individuellt program. Detta gör man trots den katastrof det innebär för gymnasielärarnas arbetssituation och arbetsmiljö.
Ett dokument är från november 2003 med
beteckningen ”Grundskola och Gymnasieskola. Lärarnas Riksförbunds policy”.
Detta dokument behöver noggrant synas i sömmarna.
Segregeringen orsaken till skolans kris?
Den sorts skolsystem som socialdemokraterna under 40 års tid ägnat sån stor
kraft åt att förstöra är de som lyckas bäst i internationella undersökningar.
Skolboken, utgiven 2003 av den socialdemokratiska tankesmedjan ”Idé och
tendens”. Även om detta blir en kritisk granskning, vill jag inte avråda någon
från att läsa den. Den kan beställas på webben och kostar 79 kr.
”Japanska skolelever är bäst på matematik i världen.”
Varför misslyckas
matematikstudier (1)
En Unicef-rapport presenterades år 2002, där skolan för
14-15 åringar jämförts mellan 24 rika länder placerar svensk skola på en
medelmåttig nionde plats. Noterbart är att den svenska skolans förebilder
presterar påfallande svagt. Nya Zeeland, som tillämpar individualisering och
som introducerade portfolio, ligger efter Sverige på elfte plats. USA, som varit
inspirationskälla för mängder av tvivelaktiga påfund i åtminstone fyra
decennier, ligger i det absoluta bottenskiktet på artonde plats.
LR genom Metta Fjelkner och Per Wadman deltar i ”Rådet för skolans måluppfyllelse”, som presenterade sin första rapport 2003-03-26. Där uppmålas en förskönande bild av skolans styrsystem. Man hävdar helt barockt att fokusering kunskapsmål motverkar sociala mål. Det är helt klart ett obevisat hugskott.
Hurra, skolan nu är bättre än 1939!
Dagens rekryter som jämfördes med andra världskrigets började skolan 1991. Mycket tyder på att den svenska skolans fria fall då ännu inte hade påbörjats eller i varje fall inte nått full effekt. Man kan fråga sig hur rekryterna om några år mäter sig med sina motsvarigheter från 1939?
Vad är det för fel på socialen?
I SVT:s kanal 2 sändes 2003-10-01 programmet ”Dokument inifrån: Vad är det för fel på socialen?”. Det var ett förfärligt program som visade svensk socials oförmåga att skydda utsatta barn. På denna debattsida är förstås jämförelser med skolan speciellt intressanta.
Psykiatri- och skolbluffen (1)
Det tragiska mordet på utrikesminister Anna Lindh har satt massmedias fokus på en psykiatri som överhuvudtaget inte fungerar. De offentliga lögnerna håller på att avslöjas. Det handlar om tjänstemän och politiker som låtsas att systemet fungerar.
Psykiatri- och skolbluffen (2)
Redan på 1960-talet inleddes trenden med lägre krav i skolan. Man motarbetade kunskapskrav, betyg och tentamina. Sedan framträdde en kunskapsrelativism och av en naiv tro att barnen själva skulle inhämta kunskap. Det är framförallt på den politiska vänsterkanten som initiativen först kom att undergräva skolans ställning och auktoritet.
”Rådet för skolans måluppfyllelse” är partsammansatt och presenterade sin första rapport. 2003-03-26. I rådet ingår Kommunförbundet som en tung representant. Där har man grävt fram en rapport från Skolverket ”Bilden av skolan”. Där framhålls på klassiskt dödgrävarmanér att skolans ambitionsnivåer måste sänkas dramatiskt.
Utebliven yrkesutbildning skapar fattigdom
Tre samhällsvetenskapliga forskare skriver på DN Debatt 2003-06-30 under rubriken "Praktisk utbildning minskar fattigdom" att den mer teoretiska gymnasieskolan ökar andelen fattiga bland ungdomarna. Allt fler ungdomar i åldern 20-24 år har en årsinkomst lägre än ett basbelopp. Ungdomar som genomgått en yrkesförberedande gymnasieutbildning drabbas i lägre grad av fattigdom.
En ledarskribent
på Dagens Nyheter
beskyller kommunalarbetarförbundet för att gå ut med
lögnaktiga uppgifter om vårdbiträden och undersköterskors löner.
Kommunförbundet kommenterar och stöder DN-journalistens uppgifter och menar
att en undersköterskas genomsnittslön är 18.900 kr i månaden.
Efter vårterminens slut brukar
skoldebatten ta paus.
Så har dock inte skett i år. Nya rapporter och
undersökningar rapporteras i media. Den bild som kommer fram är en svensk skola
i djup kris. Det ena misslyckandet efter det andra kommer i dagen. Framför allt
tycks det röra sig om en pedagogisk kollaps. Decennier av flummande,
individualisering och frånvaro av utvärdering tycks ha fått förnuftet att fly
från den svenska skolan.
”Betygen i svenska är en stor bluff”.
Tiotusentals elever i årskurs nio
blir godkända utan att kunna skriva. Orsaken är ett systematiskt prov- och
betygsfusk som styrs och initieras från Skolverket. På grund av Skolverkets
sabotage mot skolans kvalitet får hela 96 procent av eleverna i årskurs nio
godkänt i svenska.
Utvecklingen i gymnasieskolan är bekymmersam. Alltför många elever lämnar skolan med ofullständiga betyg.
Sju länder återkommer i toppen på undersökningarna i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Det är Japan, Korea, Finland, Nya Zeeland, Storbritannien, Kanada och Australien. Sverige hamnar bland de slagna medelmåttiga nationerna. Det uppkomna resultatet måste vara rena chocken för skolnomenklaturan. De förväntade positiva effekterna av reformpedagogiken finns helt enkelt inte.
IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievment (IEA) bildades efter det att ett antal ledande forskare inom utbildningsområdet möttes i slutet av 1950-talet. Sedan dess har det gjorts ett antal undersökningar. Jag följer nu den svenska rapporten från den senaste PISA-undersökningen som finns på skolverkets hemsida.
Ett stort försök med avvecklad timplan äger rum, läroböcker som är kvalitetsgranskade, används allt mindre. Ny pedagogik och nya arbetssätt introduceras. Är då allt detta bra eller dåligt? Själv vill jag gärna inta en pragmatisk och odogmatisk ståndpunkt. Leder det till bättre skolresultat, att eleverna blir bättre förberedda för livet och arbetslivet, då är det bra. Annars är det dåligt!
Jag har läst Bengt-Erik Anderssons bok från 1999 ”Spräng skolan”. Det var en fascinerande tanke att det finns någon som tycker att det inte flummas tillräckligt i den svenska skolan. Andersson anger i boken två paradskolor, nämligen Färila skola i Ljusdals kommun i Hälsingland och
Dvärsätts skola i Krokoms kommun strax utanför Östersund. Hur det gått för dessa skolor ska jag beskriva i slutet av artikeln.
Ulla Adelsten, förbundsstyrelseledamot i Lärarförbundet och gymnasielärare, skriver om gymnasiekommitténs förslag på Lärarförbundets hemsida. Det kan vara intressant att se hur en gymnasielärare tänker i detta blöj- och blajförbund, kidnappat av dagismännniskor. Fast det är förstås i starkaste laget, att använda ord som tänker i detta sammanhang.
Fortsatt usla skolor visar ny salsastatistik
Den svenska skolan har
stabiliserat sig på en väldigt låg nivå visar Skolverkets senaste
salsastatistik för läsåret 2001/2002. Problemet är det betygssystem som
saknar stadga och jämförbarhet, vilket gör alla jämförelser skakiga.
Det har varit underligt att se den s k skolutvecklingen.
Elever skall arbeta på egen hand. Kontakten med lärarna skall skäras ned till ett absolut minimum och lärarna indoktrineras till att inte undervisa. Den moderatfinansierade skolkommissionen vill avskaffa skolplikten. Allt detta låter skumt men att säga att skolflummet vill vrida tillbaka klockan till tiden före folkskolans införande har känts för drastiskt.
Den svenska skolan presterar allt sämre. För varje internationell undersökning hamnar Sverige längre ner på listan. Orsaken till skolans misslyckande är omfattande systemfel. Dessa är otaliga, men i en kortare artikel som denna måste man koncentrera sig på några av de viktigaste.
PISA-projektet
(Programme for International Student Assessment)
IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievment (IEA) bildades efter det att ett antal ledande forskare inom utbildningsområdet möttes i slutet av 1950-talet. Sedan dess har det gjorts ett antal undersökningar. Johnny F följer upp den svenska rapporten från den senaste PISA-undersökningen som finns på skolverkets hemsida. Det Skolverket redovisar är inte hela sanningen, men vem hade trott det.
Frågematerialet i naturvetenskap i PISA-2000 anknyter till skolämnena fysik, kemi och biologi, men också till geografi/geologi. PISA-2000 arbetar med tre dimensioner av naturvetenskapligt kunnande: process, begrepp och innehåll samt sammanhang för tillämpning.
Sverige i
jämförelse
med andra länder
Vill man ha arbetslag måste man naturligtvis ställa frågan "Varför?" och det finns också en stor mängd andra frågor. Antal medlemmar? Ledarskapet (permanent eller roterande)? Vilket ansvar? Vilken makt? Hur ofta träffas? Hur mycket arbete under möten resp utanför?
Arne Helldén om lärarutbildningen
Helldén beskriver grunden för de stora skolreformerna efter andra världskriget: "Det kunde till en början se ut som om det var den 'gamla' skolan staten ville rasera. Men - det skulle snart visa sig - staten ogillade inte bara den 'gamla' skolan utan skolan överhuvudtaget. På samma sätt angrep staten vad den kallade 'katederundervisning' - men det var inte så mycket 'katederrundervisning' staten ogillade, det var undervisning överhuvudtaget.
"I förra valrörelsen fick vi gehör".
Ordföranden Metta Fjelkner uttalar sig
och artikeln är utlagd på hemsidan
www.lr.se
Det var ju just
det man inte fick. Man blev bara lurad med ett tal om vård, skola,
omsorg.
Det blev bara tal om pengar och alla systemfelen kunde döljas.
Efter valet uteblev även pengarna.
Metallindustriarbetarförbundet
presenterade 2002-01-09 sin rapport "Rätt från början - en bok om
grundskolan". Det är en rapport som stimulerar till nytänkande och omprövning
av den förda skolpolitiken.
Den svenska skolan presterar allt sämre.
Stöket i skolan har blivit
flitigt uppmärksammat efter det att OECD placerat Sverige på en internationell
bottenplats nämligen plats 26 av 31. Skolbyråkratin viftar på ett oansvarigt
sätt bort problemet. Det är svårt att förstå hur de resonerar. Det är inte
möjligheten till en intellektuell diskussion på elevens initiativ som vi
reagerar på. Det är mängder av destruktiva beteenden som skolk, sen ankomst,
kränkande språk, störande av lektioner, vägran att arbeta etc.
Vi har fått en skola som skickar upp analfabeter till högstadiet och en skola som inte lyckas skapa tillräckligt intresse kring naturvetenskap och teknik. Vi har fått en skola som där speciallärare och specialskolor avvecklats och där elever med särskilda behov ingen hjälp får.
Starka krafter profiterar på skolans förfall
Näringslivets och storföretagens tystnad kring skolan måste vara avsiktlig. Troligen har storbolagen applåderat utvecklingen. När skolan misslyckas för de svaga eleverna, kan storbolagen ta in billigare arbetskraft för städning etc. När skolan misslyckas i andra änden och inte får fram tillräckligt många ingenjörer, tekniker mm och med tillräckligt hög kvalitet, då tittar storbolagen tacksamt utomlands. I många u-länder finns gott om kvalificerad arbetskraft som kan anställas till betydligt billigare kostnad.
Läget är då helt annorlunda i Finland.
I takt med en utökad flumpedagogiken har antalet utbrända lärare ökats dramatiskt liksom antalet långtidssjukskrivningar. Läget är då helt annorlunda i Finland. Där har man nu troligen världens bästa skola och man har varit avvisande och kallsinnig till flumpedagogiken. Kontrasten för lärarnas situation kunde inte vara större.
11 problem för framtidens skola
När man läser ledande
representanter för lärarfacken talas om höjda löner och ökad
status. Men då måste man också i en mängd frågor arbeta i den
riktningen.
Som det är nu drivs utvecklingen, påhejad av lärarfacken, mot
försämrad status och ännu lägre löner. Den ena handen
tycks inte veta vad den andra gör.
Skolministern fördömer ju katederundervisningen så kraftfullt, som bara denna skolminister kan. Kanske är det olämpligt att läraren står framför klassen vid skrivbordet. Om läraren står vid sidan så att barnen får vrida huvudet 90 grader kanske det är bättre. Om läraren står mitt i klassrummet, så att halva klassen får vrida huvudet 180 grader kanske det är ännu bättre. Det är nog bara skolministern som kan svara.
Inger Enkvist har i boken "Feltänkt"
Inger Enkvist har i boken "Feltänkt" ett kapitel som hon kallar "Massutbildning utan innehåll - exempel från engelsktalande länder".
Om man upprepade gånger låter bli att upprätthålla till synes små regler, sjunker hela skolsystemet i elevernas, allmänhetens och även i lärarnas ögon och på så sätt skadas hela det offentliga livet".
Denna felaktiga syn på barnet får i sin tur tragiska och förödande effekter på skolans effektivitet och på läraryrkets status.
Jag
har läst boken "Resa i första klass". Boken granskar de senaste
decenniernas skolpolitik. Boken som är utgiven på LO:s förlag (2001.04) är på
173 sidor. Gudmund Larsson, en pensionerad LO-ombudsman, är huvudförfattare
till boken. Han har under senare tid skrivit LO:s
tyngsta remissvar i skolfrågor. Han får därmed anses vara LO:s främste
talesman i skolfrågor. Boken kan beställas via bokhandeln och priset är då
69 kr eller via LO.
