|
|
Finns det någon kunskapssyn i
Kristinehamn?
Torsten Madsén har skrivit en artikel med
rubriken "Återupprätta läraren!" i Pedagogiska magasinet nummer 3/2002.
Han finner att den i Sverige dominerande föreställningen att elever själva ska söka sin kunskap går stick i stäv mot modern forskning om lärande. En aktiv och lyhörd lärare är avgörande för elevernas lärande. Han frågar hur det kan komma sig att den pedagogiska utvecklingen i Sverige har "spårat ur" så, jämfört med forskningsläget?
Klasserna har blivit alltmer heterogena, men lärarna har inte fått något stöd att hantera situationen. Lokala politiker, som saknar insikter i lärandets grundfrågor har som elefanter klampat in i glashuset. När lärarna inte får något stöd återstår endast individuellt arbete: "Om sedan vulgärdebatten dessutom framställer detta som ett stort pedagogiskt framsteg blir det svårt att hålla emot."
Läraren måste ha en huvudroll i skolan: "Även med
ständig uppkoppling mot Internet och med tillgång till de kraftfullaste
sökmotorer kan eleverna inte på egen hand utveckla de viktiga begrepp, som
forskare ofta brottats med under århundraden. Idén att eleverna primärt ska söka
sin kunskap själva bygger på en ytterst primitiv kunskapssyn."
Jag har tidigare här diskuterat med Eva WennStröm
(s), ordförande i skolnämnden. Skolresultaten i Kristinehamn sjunker dramatiskt.
Endast 72 procent av eleverna i nionde klass uppnår målen våren 2001. Madsén
skriver: "Jag har till och med mött lärare, som på lokal nivå fått tydliga
signaler om att det är "fult" att undervisa!". Är det därför det går så dåligt
för skolan i Kristinehamn, att man förbjuder lärarna att undervisa, samtidigt
som skolorna kastats ut i jätteexperiment i individualisering, som saknar varje
form av vetenskapligt stöd. Är det kanske så att man i Kristinehamn har "en
ytterst primitiv kunskapssyn"?
Johnny Framtid
