TIMSS 2003 – total katastrof för Sverige

Skolverket presenterade 2004-12-13 resultaten från TIMSS 2003. Resultaten visar på dramatiska försämringar i de svenska elevernas matematikkunskaper. I Sverige deltog 4 300 elever i 160 skolor i huvudundersökningen.

http://www.skolverket.se/publicerat/press/press2004/press041213.shtml

Man hittar fler änkar på Skolverkets hemsida i slutet av pressmeddelandet. Det finns en svensk sammanfattning av TIMSS 2003 på 106 sidor.

”Femtio länder och regioner har deltagit i Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS 2003) som undersöker kunskaper i matematik och NO hos elever i årskurs 8. Sveriges resultat jämförs i huvudsak med en grupp på 20 länder, framförallt medlemmar i OECD och EU. Jämförelser med TIMSS 1995 görs med en grupp på 16 länder som deltagit i båda undersökningarna och som på ett godtagbart sätt uppfyllt kraven för urval och deltagande.”

I naturorienterade ämnen är nedgången störst i Sverige och näst störst i Norge (20 poäng) bland de 16 länder som deltog 1995 och 2003.

Men nedgången är ändå större i matematik. Sveriges resultat i matematik (499 poäng) är sämre än 20-landsgenomsnittet (516 poäng). Bland dessa 20 länder hamnar Sverige på fjortonde plats. Mellan 1995 och 2003 har de svenska resultaten minskat med 41 poäng. Det är den största minskningen bland de 16 länder som deltog i båda mätningarna. Svenska elever i årskurs 8 presterar 2000 signifikant sämre än svenska elever i årskurs 7 gjorde 1995. Norge har den näst största nedgången med 37 poäng. Norge är Per Thullbergs modelland och förebild.

- Sämre än Sverige var i tur och ordning Skottland, Nya Zeeland, Slovenien, Italien, Norge och Cypern

- Alla tre baltiska stater är bättre än Sverige.

Undersökningen visar att svensk skola har goda förutsättningar. Resurssituationen i NO har enligt skolledare förbättrats något sedan 1995. Sverige har den näst minsta klasstorleken bland deltagande länder, 21 elever per klass 2003. Endast Belgien (20 elever per klass) har mindre klasser.

Den fulla vidden av den svenska katastrofen visar sig när man läser de mer detaljerade rapporterna. Sverige deltog 1995 med både 7-klassare och med 8-klassare. Det var 7-klassare som ingick i den internationella rapporten. De placerade sig något över genomsnittet. ”2003 är det däremot 8 som är i fokus och dessa presterar 2003 sämre än år 7-eleverna gjorde 1995.”

Det svenska individualiseringsflummandet är förödande. ”Mindre undervisningstid i matematik och mer enskilt arbete.” Längre genomgångar av läraren är mindre vanliga i Sverige. Läxor och prov är också mindre vanligt förekommande i Sverige.

Per Thullberg vederlägger själv nedskärningarna som förklaring. Han khar nu upptäckt att Finland hade än värre ekonomisk kris för drygt tio år sedan. Ändå ligger den finska skolan nu i topp, medan allt vansinnigt flummande har totalt sänkt den svenska skolan.

Skolverket verkar nu ha insett att åtgärder behöver sättas in. Skolverket slår nu fast att kraftfulla insatser behövs för att stärka elevernas kunskapsutveckling och kommer under våren 2005 att redovisa nödvändiga åtgärder för förbättrade resultat. Man pekar på flera brister och behov av åtgärder

- Lärarna har svårt att finna en gemensam förståelse av innebörden i de nationella kursplanerna

Resultaten från TIMSS 2003 visar att resultaten visar att stöket i svensk skola ligger skyhögt över nivån i den övriga jämförbara 20-gruppen. På flera punkter utmärker sig Sverige jämfört med 20-gruppen i övrigt när det gäller stök varje dag eller varje vecka.

- skolk enstaka lektion (70 procent i Sverige mot 23 procent i gruppen i övrigt)

- störningar i klassrummet (72 procent i Sverige mot 41 procent i gruppen i övrigt)

Fler artiklar av Johnny F