Rosengård –svensk apartheid

SVTs Uppdrag granskning behandlade 25 maj 2004 skolorna i bostadsområdet Rosengård i Malmö. I de flesta klasser finns inte en enda elev med svensk bakgrund. Lärare förklarade helt ärligt att det handlade om en utbildning till underklassjobb.

En svensk naiv byråkrat intervjuades också. I det här fallet var det generaldirektör Per Thullberg generaldirektör på Skolverket. Han verkade befinna sig långt från verkligheten. Han talade om att verkets viktigaste uppgift var att upprätthålla skolans likvärdighet. Till slut sa han i alla fall att han skulle åka och besöka Rosengård.

Det svenska apartheidsystemet förbjuder inte färgade att åka vissa bussar eller dylikt. Det svenska rasistiska systemet har mycket effektivare former av utestängning och utslagning.

Genom en egen undersökning i gymnasiets första klass kunde Uppdrag granskning påvisa bristande kunskaper hos eleverna från Rosengård. Hos vissa godkända elever kunde inga som helst kunskaper påvisas. Man myntade begreppet snäll-G. Metoderna för effektiv utslagning är flerfaldiga.

1. Genom i stort sett en hundraprocentig segregation förhindras eleverna att lära sig det svenska språket.
2. Mer än hundra nya invandrare tillkommer under läsåret. Efter en för kort introduktion kastas de in i de vanliga klasserna för att få en sänkning av nivåerna till stånd.
3. Extra studietid erbjuds naturligtvis inte de svagare eleverna.
4. Politiker ställer krav på lärarna att godkänna elever, jämför Kommunförbundets dokument ”Resultat i Fokus”.
5. När eleverna är godkända kan inga extra resurser krävas.
6. För årskurserna 1-7 finns inga betyg och där kan följaktligen inte extra resurser motiveras, allt för en allt effektivare utslagning.
7. Med flummig pedagogik ska eleverna tvingas att prata med varandra i stället för att få höra en god svenska från en lärare.
8. I matematiken har man långa ordrika uppgifter som invandrarelever tvingas lägga mycket tid på att traggla igenom. På detta sätt får man garantier för att elever med problem i svenska även får problem i matematik.
9. Ett stort antal friskolor i Malmö suger upp de bästa eleverna. För eleverna från Rosengård återstår bara slummiga blatteskolor.

På DN Debatt dagen efter finns en artiklar att friskolorna kastar bort sina arkiv. Det är Gunnar Richardson som skriver om att friskolorna kastar bort sina arkiv.

Vid friskolereformen fördes myndighetsutövning över till privata aktörer. Deras skyldigheter vid myndighetsutövning, dokumenthantering och arkivering reglerades dock inte. För friskolorna är det säkert rimligast att bränna och förstöra allt som kan leda till utvärdering och undersökning.

 

Richardson tillhörde våra främsta skolpolitiker (Fp) och har skrivit en mycket läsvärd bok om skolan och utbildningssystemet. Boken heter "Skola Och Samhälle Förr Och Nu" och är en god bok. Boken är tryckt i en sjätte upplaga.

 

 

 

 

Fler artiklar av Johnny F