Johannes Åman skriver på DNs ledarsida 2003-02-02 under rubriken ”Förena höga krav med positiv förväntan”. Han behandlar en skrift från Skolverket "Hur förbättra både kvalitet och likvärdighet?" där undervisningsrådet Anders Auers har slirat på slutsatserna.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=577&a=229538

PISA 2000 visade att svensk skola klarar sig bättre än skolor i länder med mycket sämre förutsättningar, som exempelvis Brasilien, Mexiko, Ryssland och Lettland, men det kanske inte är så mycket att skryta om.

OECD drar slutsatsen i en analys av sin stora internationella läsundersökning PISA 2000 att länder som tidigt skiljer på eleverna efter duktighetsgrad klarar sig sämre än länder med ett sammanhållet utbildningssystem. För att vara mer exakt så står bara att de länder som skiljer på eleverna tidigt inte når bättre utbildningsresultat.

Sådant gillar Skolverket, vilket tydligt framgick av undervisningsrådet Anders Auers kommentarer: "PISA indikerar att skolsystem med liten differentiering mellan elever är att föredra." "Att skilja ut elever är inte något framgångsrecept." (DN 25/1). Genom flummiga inexakta formuleringar kan undervisningsrådet, som väl borde vara en oväldig och kompetent skolexpert, klia makten på ryggen och indikera att denna slutsats även gäller för gymnasieskolan.

PISA 2000 var en omfattande jämförelse mellan 15-åringar i 32 länder och PISA undersökte bara grundskolan och kan naturligtvis inte dra några slutsatser därutöver, men det är precis vad Skolverkets skribent gör. Man upphör aldrig att förvånas över denna politiserade, manipulerande, förfalskande skolnomenklatura.

”Om det hade varit aktuellt i Sverige att övergå till en skolmodell som liknade den tyska, skulle PISA 2000 gett oss skäl att tänka om. Nu är det inte så. Den politiska dragkamp som pågår i Sverige gäller en högre nivå, gymnasieskolan.”

I den socialdemokratiska skolpolitiken ska gymnasieskolan steg för steg inlemmas i ett enhetligt skolsystem av grundskolemodell. Alla elever ska fortsätta till gymnasieskolan och alla ska bli behöriga att gå vidare till högskolestudier. Ett undervisningsråd på Skolverket har fått uppgift att via manipulationer ta fram de nödvändiga argumenten.

Självklart kan en uppdelning av elever i grundskolan vara av ondo, men lika självklart är att en uppdelning senare kan vara både nödvändig och av godo.

Sedan följer en mycket intressant del i artikeln, där Johannes Åman diskuterar för och nackdelar med enhetsmodellen i grundskolan.

”En styrka i enhetliga skolmodeller är att de uttrycker den positiva förväntan att alla kan lära sig och klara utbildningens krav. I en urvalsmodell som den tyska finns frestelsen att sortera i stället för att försöka lyfta alla.”

”Men även enhetsmodellen rymmer frestelser: att sänka kraven eller låtsas att alla når upp till dem.”

”Enhetligheten, förväntan att alla ska följa med uppåt i utbildningssystemet, är positiv så länge den förenas med höga krav. Ju fler elever som når upp till högt satta mål och har lusten att fortsätta till gymnasieskolan, desto bättre är det. Men en skolpolitik som i stället undergräver kraven genom att visa att de inte är så allvarligt menade gör alla till förlorare.”

Johnny Framtid

DN skriver : "alla ska bli behöriga att gå vidare från gymnasiet till högskolan".

Ja,om det inte ställs några som helst krav! På högskolan i Halmstad har man nu installerat en "läs-och skrivkurs" för dem som har besvär med "det akademiska språket"!  Obs! Det är inte fråga om elever med invandrarbakgrund utan vanliga svenska elever med genomgången grundskola och gymnasium.

Vad har de gjort i grundskolan? I gymnasiet? Risken är att begreppet HÖGSKOLA har fått en EPA-klang i folks medvetande. Den enda skola i Halmstad som gör skäl för namnet högskola är Stenstorpsskolan (högt belägen på Galgberget).

Fler artiklar av Johnny F