Skolboken (s) (1)

Johnny finner att den sorts skolsystem som socialdemokraterna under 40 års tid ägnat sån stor kraft åt att förstöra är de som lyckas bäst i internationella undersökningar.

Jag har läst Skolboken, utgiven 2003 av den socialdemokratiska tankesmedjan ”Idé och tendens”. Även om detta blir en kritisk granskning, vill jag inte avråda någon från att läsa den. Den kan beställas på webben och kostar 79 kr.

http://www.tankesmedjan.sap.se/ide_tendens_start.asp?sep=1&id=10

Det är intressant att läsa Anne-Marie Lindgren, som är chef för tankesmedjan i fråga. Lindgren resonerar faktiskt och analyserar och utvärderar olika värdeladdade ord. I och för sig blir det inte mycket resultat av tankemödan, men Lindgrens attityd förtjänar att hedras. Lindgren slår fast att det inte finns någon motsättning mellan kunskapsmål och ”mjuka” mål. Att göra kunskapskontroller för att konstatera om elever behöver extra hjälp är inte sortering konstaterar Lindgren och det hedrar henne. Även Lindgren är för arbetsro i skolan. Tänka sig, sådana tankar är man inte van att höra från socialdemokratiskt håll.

Sedan kommer en lång harang om den gamla skolans nackdelar, som ensidigt pluggande av fakta på bekostnad av förståelse, provhets och betygsstress. När eleverna bara läser för proven, så glömmer man snabbt det man lärt sig. För täta kunskapskontroller leder till stress och riskerar vrida undervisningen mot den förhatliga ytinlärningen, menar Lindgren. Jag skall här inte argumentera emot. Kanske har Lindgren rätt, åtminstone på några punkter. Den intressanta frågan borde dock ha ställts av Lindgren. Det är frågan om den nya skolan och dess pedagogik ger eleverna bättre förståelse och mer beständiga kunskaper? Det är faktiskt fruktansvärt oansvarigt att inte ställa frågan. Om så inte är fallet faller ju alla tidigare resonemang platt till marken. Att enbart ta för givet att så är fallet är sannerligen ovanligt korkat.

För att få svar på den intressanta frågan får vi gå till de internationella undersökningarna. IEA bildades 1961, som år genomförde sin tredje undersökning TIMSS. Några uppfattade möjligen TIMSS som ett gammaldags kunskapsprov och Skolverket verkade inte bry sig om de allt sämre prestationerna för svensk skola. Redan då visste man att en ny undersökning var på gång, nämligen det som skulle bli PISA-2000 och där skulle även mätas egenskaper som förmodades gynnas av reformpedagogiken och den ”progressiva” pedagogiken. PISA-projektet är initierat av OECD. PISA mäter inte elevers förmåga att återge faktakunskaper i relation till skolämnen och styrdokument. Det är ingen måtta på hur väl reformpedagogikens förmodade goda egenskaper ska falla ut i mätningarna. Målet är i stället att utvärdera hur elever omsätter sina kunskaper i olika sammanhang, att förstå processer, tolka och reflektera över information och förmågan att lösa problem. I naturvetenskap ska frågeställningarna vara ämnesövergripande.

Visserligen hamnade Sverige i PISA-2000 på den övre halvan, men det får man anse att det beror på de omfattande institutionella fördela som Sverige har. I avdelningen läsförståelse i PISA-2000 är de svenska eleverna bäst på tolkning och ganska bra på informationssökning, men betydligt sämre på reflektion. I matematikdelen av PISA-2000 är de svenska eleverna bättre än övriga OECD-länders vad gäller statistik och rumsuppfattning, vilket får uppfattas som pratdelarna av matematiken. De är däremot sämre i algebra, funktioner och geometri. I naturvetenskap i PISA-2000 lyckas de svenska elever sämst med att bedöma är vilka frågor som kan förklaras med hjälp av vetenskap.

PISA-2000 avslöjar en allvarlig brist i svensk skola och det är likadant i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Svensk skola presterar bäst i de enkla grenarna. När svenska elever ska hantera mer komplexa samband som analysera och förstå, då går det mycket sämre. Kan det bero på att lärarens klassamtal har blivit färre, med minskade utmaningar och stimulans som följd? Goda kunskaper är grunden till ett bra resultat och att läraren i klassamtal ställer de rätta frågorna så att intellektuella processer kommer igång.

Slående med PISA-2000 är också att det är länder med traditionell undervisning som Japan, Korea och Finland som lyckas bäst. Det sorts skolsystem som socialdemokraterna under 40 års tid ägnat sån stor kraft åt att förstöra är de som lyckas bäst i internationella undersökningar.

Johnny Framtid