På DN Debatt 2003-10-06 behandlas de svenska grundskoleelevernas matematikkunskaper. Spridningen ökar från årskurs ett till nio, menar författarna. Man menar att bristerna beror på en bristande kognitiv behärskning av stoffet, dvs att eleverna saknar en djupare förståelse.

Slutsatsen tycks vara att ytterligare individualisera undervisningen. Det är den lösning som skolnomenklaturen hävdat i decennier och som lett till allt sämre skolresultat. Författarna konstaterar att de femton procenten lägst presterande eleverna i årskurs 9 endast kommer till nivån hos en genomsnittlig elev i årskurs 4.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=189411

IEA (The International Association for the Evaluation of Educational Achievment) bildades 1961 och redan år 1964 genomförde IEA FIMS (First International Mathematics Study) i tretton länder. De asiatiska skolorna visade sig vara bäst. De sämsta länderna blev Sverige och USA. Skolnomenklaturan analyserade och beslöt utse USA som modelland för svensk skola. IEA undersökte och analyserade elevernas uppfattning av stress i skolan. Dubbelt så många elever i USA ansåg sig vara stressade, jämfört med asiatiska länder som Japan och Taiwan. Även senare undersökning har bekräftat de asiatiska skolornas överlägsenhet. Det är skolor som avvisar individualisering, har årsvisa krav, har helklassundervisning och tar med sig hela gruppen från avsnitt till avsnitt.

De första internationella undersökningarna kom för 39 år sedan. Skolnomenklaturan har inte på hela denna tid förmått sig att analysera, tillgodogöra sig och för svensk skola vidta åtgärder i linje med de internationella resultaten. Skolnomenklaturan slår gång på gång nya rekord i dumhet, tröghet, oförmåga att förstå, oförmåga att tillägna sig undersökningsresultat, oförmåga att vidta åtgärder etcetera. Trettionio år av tröghet och dumhet från skolnomenklaturen har lett svensk skola in i en djup kris.

PISA-projektet (Programme for International Student Assessment) är initierat av OECD och dess medlemsländer. PISA undersöker femtonåringars förmåga i tre kunskapsområden: läsförståelse, matematik och naturvetenskap. PISA upprepas vart tredje år, med start år 2000. Målet är inte primärt att utvärdera elevers förmåga att återge faktakunskaper i relation till skolämnen och styrdokument. Målet är i stället att utvärdera hur elever omsätter sina kunskaper i olika sammanhang, att förstå processer, tolka och reflektera över information och förmågan att lösa problem. De nya högra ambitionsnivåerna har inte gynnat svensk skola. I själva verket framstår den svenska skolan som ännu ynkligare når dessa aspekter bedöms. I matematikdelen av PISA-2000 var Korea och Japan främst, tätt följt av Finland.

Författarna i DN-artikeln tycks se individualisering och problembaserad pedagogik som en lösning. Det är ytterligare ett exempel på obevisade pedagogiska hugskott. Bristerna i matematiken kan i stället bero på lärarens tillbakadragna roll, brist på stöd och genomgångar från läraren, brist på ambitioner, brist på speciallärare, brist på betyg, brist på tillräcklig repetition, för mycket konkretion och för lite abstraktion, brist på arbetsro, för dålig lärarauktoritet etcetera.. Allt detta är liksom skolnomenklaturans teorier obevisat och någon seriös undersökning har inte gjorts.

Däremot har internationella studier gjorts. Nya Zeeland har satsat på en individualiserat pedagogik. Eleverna börjar skolan på sin födelsedag! I början innan individualiseringen fick full effekt uppvisade Nya Zeeland goda resultat i de internationella undersökningarna. Men efterhand har bristerna i Nya Zeelands koncept avslöjats. Matematikdelen i PISA-2000 visar att de bästa eleverna i Nya Zeeland är lika duktiga som eleverna i Japan och Korea, men spridningen mellan de bästa och sämsta eleverna är mycket stor i Nya Zeeland.

En Unicef-rapport presenterades år 2002, där skolan för 14-15 åringar jämförts mellan 24 rika länder placerar svensk skola på en medelmåttig nionde plats. Noterbart är att den svenska skolans förebilder presterar påfallande svagt. Nya Zeeland, som tillämpar individualisering och som introducerade portfolio, ligger efter Sverige på elfte plats. USA, som varit inspirationskälla för mängder av tvivelaktiga påfund i åtminstone fyra decennier, ligger i det absoluta bottenskiktet på artonde plats.

De rena kunskapsdelarna har Unicef hämtat från TIMSS från 1995 och PISA-2000. Det är därför inte förvånande att Japan, Sydkorea och Finland åter intar de tre främsta platserna. Unicef har gått igenom hur stora skillnader de olika länderna tillåter i varje klass. Där framgår att i åttonde klass i Belgien, Tyskland och Nya Zeeland ligger de svagpresterande i matematik hela fem år efter den genomsnittlige eleven. Individualisering leder inte till minskade skillnader utan till större.

http://www.unicef-icdc.it/presscentre/newsroom/

Fler artiklar av Johnny F