web hosting short URLs photo sharing

Hurra, skolan nu är bättre än 1939!

På DN Debatt 2003-10-06 behandlas de svenska grundskoleelevernas matematikkunskaper. Visserligen påpekas en del brister, men en del konstateranden i artikeln verkar vara skönmålning eller i varje fall motsägs de av andra undersökningar. Flera slutsatser i artikeln är synnerligen tveksamma. Det är förslag i riktningen mot mera av allt detta som lett oss så fel.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=189411

Många gånger verkar en undersökning ske bara för att översläta och urskulda de misstag som skolnomenklaturan har begått. Författarna på DN Debatt nedlåter sig på slutet av artikeln till att jämföra dagens rekryter med 1939 års rekryter. Hos rekryterna för 64 år sedan fanns uppseendeväckande brister i svenska och räkning, konstaterar man. Vi måste utbrista Hurra, vi är nu bättre än 1939.

Kanske är författarna ironiska och deras jämförelse ska tolkas som ett hån mot dagens svenska skola. I sak tror jag dock att författarna har rätt. Det är nog nödvändigt att gå tillbaka till den här epoken för att finna en svensk skola lika dålig som dagens. Egentligen är det tur att de inte behövde titta ännu längre bak i tiden. Det är dags att jubla igen. Hurra, vad bra att författarna inte behövde gå tillbaka ända till 1800-talet.

Dagens rekryter som jämfördes med andra världskrigets började skolan 1991. Mycket tyder på att den svenska skolans fria fall då ännu inte hade påbörjats eller i varje fall inte nått full effekt. Man kan fråga sig hur rekryterna om några år mäter sig med sina motsvarigheter från 1939?

1939 års rekryter hade börjat skolan 1927. Låt oss se hur skolan såg ut vid den tiden. Folkskolan infördes i Sverige 1842, med fyra års skolgång för alla barn. År 1919 beslöt riksdagen utöka folkskolans längd från fyra till sex år. Sedan dröjde det några år innan reformen var genomförd i hela landet.

När 1939 års rekryter började skolan hade alltså nyss en dramatisk utökning av folkskolan skett med allt vad det innebär av pedagogiska problem och brist på behöriga lärare etcetera. 1939 års rekryter gick till 95 procent endast sex år i folkskola och började därefter i arbetslivet. Intressant är att konstatera att författarna finner det adekvat att jämföra dagens nioåriga grundskola med den sexåriga folkskolan för sjuttio år sedan. När man känner till dagens kravlösa skola med dess slappa arbetstakt förefaller inte jämförelsen orimlig.

I internationella undersökningar ligger svenska elever i toppskiktet endast med faktorer utanför skolan. Det kan gälla t ex andel hem som har dagstidning hemma eller antalet böcker i hemmet. Man kan med fasa tänka sig hur den svenska skolans prestationer skulle se ut utan dessa institutionella fördelar.

Det kan kanske kännas som absurt att författarna jämför dagens nioåriga grundskola med en sexårig motsvarighet för sjuttio år sedan. Men tänk positivt och låt oss i stället jubla. Hurra, vad bra att författarna inte behövde jämföra med den endast fyraåriga folkskolan för hundra år sedan. Men många av de svaga eleverna har ingen anledning att jubla. Författarna konstaterar att de femton procenten lägst presterande eleverna i årskurs 9 endast kommer till nivån hos en genomsnittlig elev i årskurs 4.