Vad är det för fel på socialen?

I SVT:s kanal 2 sändes 2003-10-01 programmet ”Dokument inifrån: Vad är det för fel på socialen?”. Det var ett förfärligt program som visade svensk socials oförmåga att skydda utsatta barn. På denna debattsida är förstås jämförelser med skolan speciellt intressanta.

I England stramade man för tio år sedan upp barnutredningarna ordentligt. Detaljerade centrala regler skapades. I Sverige är lagstiftningen diffus och tanken är att principerna ska konkretiseras ute i kommunerna. Det fungerar naturligtvis inte. Den decentraliserade skolpolitiken fungerar inte heller.

I Sverige finns inget sätt att dra lärdom mellan kommuner. Sekretesslagstiftningen sätter stopp. I England har man utvecklat ett system så att socialarbetarna kan ta lärdom av varandra. I skolan ska det mesta skötas lokalt. Ingen lär sig av misstag eller drar slutsatser av sådana.

Socialhögskolorna tycks ha samma skrämmande brister som lärarhögskolorna. Elever kan gå ur socialhögskolorna utan att behandla barnutredningar. På socialkontoren sätts de färskaste in på de svåra barnutredningarna. Ingen specialkompetens krävs för de svåra uppdragen, som dessutom har otroligt låg status. Det verkar vara samma flummande som på skolområdet.

Endast en fjärdedel av barnutredarna läser vetenskapliga tidskrifter. Som på skolans område inbjuder den flummiga miljön inte till vidareutbildning. I Sverige finns inget system för utvärdering av barnutredningarnas. Det finns heller inte inom psykiatrin. Det är samma pompösa potentat, dvs. Lars Engqvist, som är chef för båda områden. Inom skolområdet finns ingen utvärdering, möjligen med undantag av några få årsklasser. Överhuvudtaget verkar ett samma system av inkompetens dyka upp på allt fler områden.


Fler artiklar av Johnny F