|
|
”Rådet för skolans måluppfyllelse” är partsammansatt och presenterade sin första rapport. 2003-03-26. I rådet ingår Kommunförbundet som en tung representant. Där har man grävt fram en rapport från Skolverket ”Bilden av skolan”. Där framhålls på klassiskt dödgrävarmanér att skolans ambitionsnivåer måste sänkas dramatiskt. Problemområdena definieras där som:
- uppnåendemålens negativa påverkan på elevernas kunskapssyn
- den negativa stressen i skolan för lärare, barn och elever
- bristen på likvärdiga förutsättningar för elever med annat modersmål än svenska
Man skulle ju kunna tänka sig att ambitiösa måls positiva effekter på kunskaper och kunskapssyn utvärderades eller att elevernas glädje att uppnå ett mål efter en ansträngning framhålls. Sådana resonemang är dock otänkbara i Skolverkets och rådets kretsar. Att kommunförbundet och lärarfacken byråkratier tänker gå till attack mot de sista resterna av en kunskapsskola framgår av rådets rapport.
Frågan om stress har behandlats i samband med tidigare internationella undersökningar. Där framkom att Asiens tigerekonomier hade och har de bästa skolorna. När frågan om elevernas stressnivå undersöktes framkom att stress i skolan är ett västerländskt problem i en svagpresterande skola. I de bästa skolländerna, som företrädesvis finns i Asien är stress bland eleverna ett relativt okänt begrepp. Rådet är okunnigt eller också är det så att de medelst medvetna lögner försöker vilseleda läsarna.
När rådet i sin rapport behandlar den internationella rapporten PISA-2000 handlar det även här om grova manipulationer av internationellt kända fakta. PISA-projektet (Programme for International Student Assessment) är initierat av OECD. PISA undersöker femtonåringars förmåga i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Resultaten från PISA-2000 finns på Skolverkets hemsida.
Provet i läsförståelse mätte tre områden: Informationssökning, tolkning och reflektion. Resultatet blev ganska stora skillnader för de svenska eleverna mellan de tre områdena. De är bäst på tolkning, ganska bra på informationssökning, men betydligt sämre på reflektion. Ju mer avancerad funktion, desto sämre presterar de svenska eleverna. Kan det bero på att lärarens klassamtal har blivit färre, med minskade utmaningar och stimulans som följd? De svenska skolorna tillhör dessutom de absolut stökigaste i undersökningen, plats 26 av 31.
Rådet sprider ut att Sverige ligger mycket väl till när det gäller när det gäller att reducera den sociala ojämlikheten: ”Av alla deltagande länder är det bara Island som kan visa upp en mindre variation Än Sverige mellan olika skolor.” Den bild som rådet förmedlar är grovt lögnaktig. Visserligen är det sant att spridningen i Sverige mellan skolor är relativt låg, däremot ligger Sverige enligt PISA-2000 i botten vad avser skillnader inom skolorna tillsammans med länder som USA och Nya Zeeland. Rådet väljer medvetet ut en delinformation för att ge en lögnaktig och alltför positiv bild av skolan. Till den negativa information som Rådet undanhåller hör också att skillnaden mellan pojkar och flickor, till flickornas fördel, i Sverige är extra stor. Vi hamnar i den tredjedel som har störst skillnader mellan könen.
När det gäller matematiken är de svenska eleverna bättre än flertalet OECD-länders vad gäller statistik och rumsuppfattning, vilket får uppfattas som pratdelarna av matematiken. De är däremot sämre vad gäller algebra, funktioner och geometri. Det är samma brister hos svenska elever som i TIMSS 1994/1995. På mer än fem år har ingenting hänt. Intresset för matematik är inte stort i Sverige. För flickornas del är intresset lägst för matematiken i Norge, Österrike och Sverige. När vi ser på elevernas självbild tillhör de svenska flickorna den grupp av länder som har den lägsta självuppfattningen i matematik.
Frågematerialet i naturvetenskap i PISA-2000 anknyter till ämnena fysik, kemi och biologi, men också till geografi/geologi. Det svenska elever lyckas sämst med att bedöma är vilka frågor som kan förklaras med hjälp av vetenskap. Skolverket skriver: ”Resultaten kan tolkas som att svenska elever generellt har jämförelsevis bra ämneskunskaper, men att uppgifterna i många fall inte ställer krav på djupare förståelse.” Slående är att de bästa skolländer, som alla har traditionell undervisning, som Japan, Korea och Finland lyckas bäst. Goda kunskaper är grunden till ett bra resultat och att läraren i klassamtal ställer de rätta frågorna så att intellektuella processer kommer igång.Johnny Framtid
Fler artiklar av Johnny F
