|
|
Utebliven yrkesutbildning skapar fattigdom
Tre samhällsvetenskapliga forskare skriver på DN Debatt 2003-06-30 under rubriken "Praktisk utbildning minskar fattigdom" att den mer teoretiska gymnasieskolan ökar andelen fattiga bland ungdomarna. Allt fler ungdomar i åldern 20-24 år har en årsinkomst lägre än ett basbelopp.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=156145&previousRenderType=2
Ungdomar som genomgått en yrkesförberedande gymnasieutbildning drabbas i lägre grad av fattigdom. De planerade förändringar av gymnasieskolan i mer akademisk riktning riskerar att slå ut många unga. Forskarna skriver att antalet inaktiva ungdomar, definierade som de som hade en inkomst som understeg ett basbelopp per år, ökade från cirka fem procent av åldersgruppen vid 1990-talets inledning till cirka tio procent vid decenniets slut. I gruppen utlandsfödda är andelen ungefär dubbelt så stor. År 1999 var ett basbelopp 36 400 kronor.
Bland individerna i åldersgruppen 20-24 år är de med en odefinierad utbildning eller en utbildning motsvarande högst grundskolenivå kraftigt överrepresenterade i gruppen med låga inkomster, skriver forskarna. I den svenska grundskolan vimlar det numera av studiemisslyckanden. Det individuella studiesättet gör att ungdomar lämnas utan tillräckligt stöd i skolan. Resultat blir stora svårigheter på arbetsmarknaden.
”Andelen av ungdomarna med enbart grundskolekompetens med inkomster under ett basbelopp uppgick 1990 till lite drygt tio procent och ökade under decenniet till knappt 25 procent. Bland dem som hade fullbordat en studieförberedande gymnasieutbildning uppgick andelen till sju procent 1990 för att öka till elva procent 1999. Motsvarande uppgifter för de med en fullbordad yrkesförberedande gymnasieutbildning var fyra procent 1990 och åtta procent 1999.”
För ungdomar som fullbordat en yrkesförberedande gymnasieutbildning tycks risken att drabbas av fattigdom faktiskt vara lägst. Gymnasiekommitténs förslag att ytterligare betona studieförberedande utbildning på den arbetslivsförberedande utbildningens bekostnad är därmed oroande, menar forskarna. Dagens 17 utbildningsprogram föreslås bli omvandlade till åtta breda sektorer.
”Graden av färdigutbildning kommer att minska: endast ett fåtal av sektorerna har en branschanknytning och endast en sektor är inriktad på ett väldefinierat yrkesområde.” Ambitionen att ge även elever på yrkesinriktade utbildningar behörighet för högre studier betonas. En teoretisk fixering från 1990-talets början förstärks ytterligare. Vi hart redan sett att andelen elever som inte fullföljer gymnasieutbildningen har också ökat markant. ”Av de elever som påbörjade sin gymnasieutbildning 1997 hade drygt 25 procent inte fullföljt utbildningen inom fyra år. Nästan 30 procent av dem som föddes 1978 saknade slutbetyg från gymnasieskolan våren 1999. Vidare går nästan var sjätte förstaårselev på det individuella programmet (IV), som samlar elever som saknar behörighet till de ordinarie programmen.”
”Internationella erfarenheter pekar också på att ett större utrymme för yrkesförberedande utbildningar inom gymnasieskolans ram minskar andelen som inte fullbordar en gymnasieutbildning och indirekt underlättar övergången skola-arbetsliv. Det resulterar i sin tur i lägre arbetslöshet och inaktivitet bland ungdomar, liksom i minskade inkomstklyftor och färre fattiga.”
Den inslagna vägen att yrkesinriktade elever inte ska ha ett yrke en efter 12 år skolgång är oansvarigt. Desto mer oansvarigt blir det när man vet att många elever på grund av avhopp inte ens kommer så långt. Vad beror då denna galna skolpolitik på. En förklaring kan vara att yrkesinriktade skolplatser är så mycket dyrare än teoretiska och att samhället helt enkelt sparar pengar på kort sikt. Kanske tror naiva politiker att näringslivet själva ska ordna den grundläggande yrkesutbildningen. Detta ansvar tar man inte. Näringslivet lägger i stället i allt högre grad ner sina yrkesskolor.
Närinslivets skamliga roll i utslagningen av våra svagaste ungdomar bör också kommenteras. Det sägs ju att näringslivet stödjer denna teoretisering av skolan. Det kan man göra därför att man inte tar något ansvar för de utslagna ungdomarna. Det kan handla om politiskt extrema motiv som att man vill skapa en så stor utslagen grupp som blir en sådan börda för välfärdsstaten att denna faller samman. Ett annat motiv kan vara att man vill skapa en armé av trashankar som man kan rekrytera till de enklaste jobben till betydligt lägre pris än som sker idag.
Ett annat motiv kan vara att näringslivet vill kontrollera sin egen kvalité på hur fusk och fuskbyggen ska genomföras för att lura samhälle och konsumenter. Vem minns inte alla skandalbyggen som skett de senaste åren. Vem minns inte Moderna museet, arkitektmuseet, skandalbyggena i Hammarby sjöstad med mera. Sådana skandalbyggen kan endast vara möjliga med bristfälligt utbildade byggnadsarbetare. Näringslivet värjer sig mot en statlig inblandning i ur kvalitativa arbeten ska utföras. Näringslivet värnar om att fuskandet ska kunna fortsätta.Johnny Framtid
Fler artiklar av Johnny F
