Det svenska skolsystemet decentraliseras alltmer. Ett stort försök med avvecklad timplan äger rum, läroböcker som är kvalitetsgranskade, används allt mindre. Ny pedagogik och nya arbetssätt introduceras. Är då allt detta bra eller dåligt? Själv vill jag gärna inta en pragmatisk och odogmatisk ståndpunkt. Leder det till bättre skolresultat, att eleverna blir bättre förberedda för livet och arbetslivet, då är det bra. Annars är det dåligt!

En sak är jag säker på, det är att det i det gamla systemet fanns ett antal öppna och dolda system som höll uppe kvaliteten och likvärdigheten i skolsystemet. De flesta av dessa system är nu avvecklade eller under avveckling. Jag är dock övertygad om att sådana system måste finnas för att upprätthålla kvaliteten i systemet. Frågan är då finns nya system som fungerar som upprätthållare av skolans kvalitet? Jag tycker det är svårt att se några sådana.

Exempel på kvalitetssystem avvecklade eller under avveckling.

- läroböcker används allt mindre
- läromedelsinspektionen avvecklades 1991
- länsskolnämnderna avvecklades 1991
- betygen i årskurs 1-7 är avvecklade
- väldigt många kommunala skolor deltar i ett experiment med avvecklad timplan
- lärarutbildare var inledningsvis tvungna att arbeta ett par timmar i veckan i skolorna
- rektorer var tvungna att arbeta även som lärare
- rektorerna var kunniga, kompetenta och de främsta bland lärarna
- läraryrket var enhetligt och gav en trygg yrkesroll
- ordningen upprätthölls i skolorna och det fanns fler verktyg och större befogenheter
- det fanns årsvisa krav som höll uppe kvaliteten i undervisningen
- mål i grundskolan finns inte för årskurs 1-4 och 6-8
- viktiga ämnen värderades högre vid betygsintagning
- elever med problem togs om hand i ett tidigt skede och fick hjälp
- kringpersonal stödde lärarna
-- det fanns speciallärarutbildning
- elever med problem fick stöd i hjälpklass och dylikt

I det gamla systemet kunde elever och föräldrar via läroböckerna se vad barnen skulle lära sig. Lärarna kunde innan ha en dialog med alla elever, hjälpa dem och se till att de utvecklades.

Frågan är vad vi fått i stället? I stället för högt kompetenta rektorer har vi fått blöjrektorer. Lärarna har blivit osäkra i sin yrkesroll. Vi har fått kommunförbundet som en aktör och en förstärkt roll för kommunerna. De är helt enkelt inte mogna sin uppgift. Vi har fått friskolor och dess prestationer varierar helt klart betydligt.

Bristen på kvalitetssystem är särskilt allvarligt eftersom de mest moderna lärarna och de lataste lärarna arbetar på ett likartat sätt. Skicka ut eleverna på grupparbete utan genomgång. Observation kan man kosta på sig i vissa fall. Grupparbetet avslutas utan avslutande genomgång. Motsvarande resonemang kan föras om de mest moderna rektorerna och de lataste rektorerna. Överhuvudtaget tycks möjligheterna för inkompetenta lärare, rektorer, huvudmän etcetera vara betydande att kunna gömma sig i det nya skolsystemet.

 

Fler artiklar av Johnny F