|
|
Fortsatt usla skolor visar ny salsastatistik
| Den svenska skolan har
stabiliserat sig på en väldigt låg nivå visar Skolverkets senaste
salsastatistik för läsåret 2001/2002. Problemet är det betygssystem som
saknar stadga och jämförbarhet, vilket gör alla jämförelser skakiga. Statistiken finns nu för femte året i rad från läsåret 1997/1998 till 2001/2002. Man kan få tidsserier med en viss längd. Andelen elever som har godkänt betyg i alla ämnen har följande utveckling i procent (80, 77, 75, 74, 75). Elevernas genomsnittliga meritvärde har följande serie (201, 202 203, 203, 205). Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå som bakgrundsvariabel (2,06, 2,06, 2,07, 2,10, 2,11). Man kan i varje fall konstatera att de flesta kommuner förbättrar sig då de hamnar lågt på denna lista. De fyra sämsta kommunerna förra gången (Höör, Timrå, Lekeberg och Kalix) har alla förbättrat sig betydligt. Sedan får man hoppas att det är reella förbättringar och inte rent betygsfusk på direkt order från respektive kommunledning. Den femte sämsta kommunen Haninge från förra året har en lika usel skola som vanligt. En tendens man ser är att det blir allt mindre kommuner som hamnar längst ner på listan. Det kan förklara att fallet för riket i stort har avstannat. Det skulle kunna tolkas som endera att det är en ny våg av svagpresterande kommuner eller att de små kommunerna är mer utsatta för en pådyvlad flumpedagogik och att de saknar de stora kommunernas korrektionsförmåga. I så fall står vi inför en ny orättvisa inom skolsystemet med en helt ny och allvarlig dignitet. För att ta ut någon godbit ur materialet får det bli att titta på höjdarna inom kommunförbundet och hur deras kommuner klarar sig. Det är ingen uppbygglig läsning. Man kan därvid notera ett veritabelt ras för Västerås, där Åke Hillman (s) är stark man. Andelen elever som klarat målen har på ett år sjunkit från 71% till 61% på ett år, med en differens mot förväntat värde på hela -13%. |
Fler artiklar av Johnny F
