Det har varit underligt att se den s k skolutvecklingen.

Det har varit underligt att se den s k skolutvecklingen. Elever skall arbeta på egen hand. Kontakten med lärarna skall skäras ned till ett absolut minimum och lärarna indoktrineras till att inte undervisa. Den moderatfinansierade skolkommissionen vill avskaffa skolplikten. Allt detta låter skumt men att säga att skolflummet vill vrida tillbaka klockan till tiden före folkskolans införande har känts för drastiskt.

Nu har jag dock hittat svart på vitt att skolflummet vill tillbaka till tiden före 1842. Det står att läsa i skriften "lustfyllt" med underrubriken "problembaserat lärande - uthålligt didaktiskt förhållningssätt". Skriften är utgiven av "stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling". Där skriver Lars Owe Dahlgren, professor Linköpings universitet: "Arbete och lärande var nära integrerade och de flesta uppfattade nog inte lärandet som någon separat verksamhet över huvud taget. Det som skedde 1842 var således, för att använda en formulering hos Ulf P Lundgren, att de nära banden mellan produktion och lärande, försvagades eller delvis till och med upphörde." Lite längre fram skriver man om problembaserat lärande (PBL): "Poängen med PBL är inte som jag ser det att en enskild pedagogisk idé har fått en didaktisk gestaltning, utan snarare att man lyckats formulera ett didaktiskt program som i många avseenden svarar mot ett slags naturligt lärande hos oss människor. På sätt och vis kan man kanske påstå att de band mellan lärande och annan mänsklig verksamhet, som löstes upp genom folkskolestadgan får en möjlighet att åter knytas ihop genom PBL."

Computer Sweden skrev 2002-10-28 flera kritiska artiklar om datorer i skolan. I skrifter riktade till dataproffs saknas av naturliga skäl den religiösa övertron på datorer. Icke desto mindre kan det vara värt att kommentera några uttalanden. I artikeln "Datorer kan leda till ökad stress" uttalar sig professorn i kognitionsvetenskap Peter Gärdenfors i Lund: "Datorerna har en stor pedagogisk potential som tyvärr är dåligt utnyttjad, skriver han och fortsätter i förordet att peka på att IT-satsningar på många håll innebär att man tar den traditionella skolan med dess undervisningskultur, ger eleverna tillgång till en dator och sedan frågar vad man ska göra med den. Det hela är som att sätta en motor på en hästdroska och hoppas på att man ska få en ny sorts transportmedel, skriver Peter Gärdenfors."

Det är i och för sig en målande bild, men med tanke på att stora delar av skolflummet längtar tillbaka till 1800-talet vore en annan bild måhända lämpligare: "Det hela är som att sätta en trött gammal ko som drivkraft till en rymdraket och tro att man skall komma till månen."

Anmärkningsvärt är också ett uttalande från Agneta Gulz, kognitionsforskare i Lund: "Det som redan är bra med dagens datoranvändning är att man får arbeta i sin egen takt och att man därför inte behöver visa om man är långsam för hela klassen. Likaså att man snabbare och enklare kan få tillgång till aktuellt material."

Som forskare bör man ha förmåga att tänka ett led extra. Vad händer om svaga eleverna känner sig bekväma att arbeta i en lugn takt? Då tappas ambitionen att hänga med de andra eleverna. Följden torde bli att de blir mer efter än de behövde bli. Är det därför antalet elever som inte blir godkända i alla ämnen hela tiden ökar?

 

Fler artiklar av Johnny F