Läsförståelse i PISA-2000

När det gäller läsförståelse är Finland bäst och har dessutom en liten spridning mellan eleverna. De duktiga eleverna i både Nya Zeeland och Storbritannien är mycket duktiga, men skillnaden mellan starka och svaga elever är också väldigt hög i båda länderna. Japan och Korea hamnade inte på medaljplats i denna gren. Båda länderna och framför allt Korea har dock låg spridning mellan eleverna.

PISA-testen av femtonåringarnas läsförståelse mäter tre olika områden: Informationssökning, tolkning och reflektion.
De svenska eleverna skall ju ofta söka information och det borde de alltså vara bra på. Resultatet blev ganska stora skillnader för de svenska eleverna mellan de tre områdena. De svenska eleverna är bäst på tolkning, ganska bra på informationssökning, men betydligt sämre på reflektion. Kan det bero på att lärarens klassamtal har minskats, där läraren utmanar och stimulerar eleverna? Vi har i stället fått mängder av grupparbeten där stringensen och den intellektuella skärpan inte är lika hög.

Spridningen i Sverige mellan skolor är relativt låg, däremot ligger Sverige i bottengruppen vad avser skillnader inom skolorna tillsammans med länder som USA och Nya Zeeland. I bottengruppen hamnar Sverige när det gäller skillnaderna mellan pojkar och flickor. Flickorna är bättre i läsförståelse än pojkarna i alla länder men skillnaden i Sverige är extra stor. Sverige hamnar i den tredjedel som har störst skillnader mellan pojkar och flickor. Skillnaden mellan pojkar och flickor i Sverige är störst när det gäller reflektionsskalan. Kan det bero på att de svenska skolorna tillhör de absolut stökigaste i undersökningen (plats 26 av 31).

I Sverige fanns i PISA-2000 en undersökning av invandrare. Data visar en stark samvariation med tiden i Sverige. Ju kortare tid i Sverige desto sämre läsförståelse. Här kan man förmoda att Sverige ligger i det internationella bottenskiktet, men det finns inga internationella jämförelser på området.

Fler artiklar av Johnny F

 

Skola eller tonårsdagis

Svenska Dagbladet skriver 2002-09-26 om Navestadsskolan i Norrköping, som utmärkte sig när forskare jämförde sju grundskolor i socialt utsatta områden. Artikeln bygger på en studie av Li Bennich-Björkman, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, försökt besvara i en studie som finansieras av Svenska kommunförbundet och ges ut av Studieförbundet näringsliv och samhälle.

http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_2724268.asp

"Navestadsskolan hade stora problem för tio år sedan med missnöjda lärare och hög frånvaro bland eleverna. I ett arbetslag växte en idé fram att även eleverna på högstadiet skulle ha två klasslärare i stället för att ha olika lärare i varje ämne. Tankarna var kontroversiella eftersom det innebar att lärare skulle "in och kvacka i andras ämnen", men rektor gav lärargruppen möjlighet att pröva sina idéer. Två år senare infördes ett system med sex självständiga arbetslag med ekonomiskt och pedagogiskt ansvar. De fungerade som 'friskolor i skolan'."

Tydligare kan inte den svenska skolans förfall beskrivas. Nu skall inte eleverna i högstadiet längre få ha kvalificerade lärare i varje ämne och givetvis skall de svaga i samhället drabbas mest. All briljans och kvalité skall tydligen ut ur den svenska skolan. Det blir allt tydligare att reformpedagogiken står för dramatiskt minskade ambitioner och sänkt kvalité i skolan. Vad skall hända med Sveriges konkurrenskraft och med Sverige som nation. Sveriges direktörer må skriva om behovet av tillväxt, men de har själva gått i spetsen för en skola med sänkta ambitioner. Det är hög tid att avslöja dessa falskspelare.

 

Tillbaka