IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievment (IEA) bildades efter det att ett antal ledande forskare inom utbildningsområdet möttes i slutet av 1950-talet. Sedan dess har det gjorts ett antal undersökningar. Jag följer nu den svenska rapporten från den senaste PISA-undersökningen som finns på skolverkets hemsida.
1970 gjordes en undersökning i 14 länder av tioåringar och fjortonåringar. Bland tioåringar hade svenska elever den bästa läsförståelsen, medan man för fjortonåringar hamnade ungefär i mitten. Undersökningen gjordes om 1991 och då undersöktes nioåringar och fjortonåringar. Sverige kom på tredje plats i båda grupperna. Statistics Canada och OECD gjorde en undersökning av vuxnas läsförståelse i sju länder. Svenskarna hade den bästa läsförståelse.

Om vi övergår till matematiken genomförde IEA år 1964 FIMS (First International Mathematics Study) i tretton länder. De sämsta länderna blev Sverige och USA. År 1980 genomfördes SIMS (Second International Mathematics Study) bland trettonåringar i ett tjugotal länder. Även här hamnade Sverige i bottenskiktet. År 1994-95 genomför IEA TIMSS (The Third International Mathematics and Science Study) och undersöker trettonåringar i 45 deltagande länder. Sverige hamnade denna gång i mittfältet. Skolverkets rapport gör ett grovt statistiskt övertramp och kallar detta "en klar resultatförbättring jämfört med 1980". I själva verket är placeringen likartad runt tjugonde plats.

Skolverkets bedömning över TIMSS: "De svenska trettonåringarna låg 1995 över det internationella genomsnittet i kunskapsområdena beskrivande statistik och sannolikhetslära, mått och mätningar samt bråk och taluppfattning. Däremot presterade de under det internationella genomsnittet i algebra, ekvationer och geometri. De svenska elevernas prestationer i matematik visade sig vara mer homogena än i andra länder och skillnaderna i prestationer för flickor och pojkar var ganska små."

Medan det dåliga resultatet för USA vållade stort rabalder i USA, förbigicks det svenska dåliga resultatet med tystnad från myndigheterna. Det svenska resultatet var endast obetydligt bättre än USAs. De kommentarer som Skolverket då fällde finns kvar på Skolverkets hemsida i oktober 2002. Där förkunnas förnöjt att Sveriges trettonåringar i alla fall var bättre än Danmarks, Islands och Norges motsvarigheter. Vidare konstateras självbelåtet att "Sverige tillhör, tillsammans med de nordiska länderna, USA och Kanada, de länder inom OECD-området som satsar mest på utbildning i förhållande till BNP." Det kan tyckas vara en märklig attityd att vara nöjd med att många av de länder som satsar mest på skolan uppvisar sämst resultat.

Kanske berodde den tillbakalutade attityden från Skolverket på att man trodde att de svenska eleverna hade andra goda egenskaper som TIMSS inte mätte. Några uppfattade möjligen TIMSS som ett gammaldags kunskapsprov. Kanske visste man redan då att en ny undersökning var på gång, nämligen det som skulle bli PISA-2000 och där skulle även mätas egenskaper som förmodades skapas av reformpedagogiken och den progressiva pedagogiken.
Hur det resultatet blev av denna undersökning återkommer jag till.

Den fjärde TIMSS-undersökningen (Trends in International Mathematics and Science Study) är på gång. TIMSS 2003 omfattar ungefär 50 länder, vars elevprestationer kommer att jämföras. För svensk del avser studien skolåren 7 och 8 och cirka 5 000 - 6 000 elever, fördelade på ungefär 170 skolor, kommer att delta i huvudundersökningen. Den genomförs våren 2003. Under våren 2002 genomfördes en förundersökning, omfattande drygt 1500 elever fördelade på 25 skolor, i skolår 7 och 8.