|
Arbetslag. Bra för vem?
Exakt
vad teamarbete och arbetslag är, vad de skall utföra och när det är lämpligt
att införa är säkert ganska dunkelt för många. Det finns
managementlitteratur som behandlar de här frågorna. Jag håller mig här till
boken "Teamarbete i praktiken" utgiven år 2000 på Egmont Richter AB.
Vill man ha arbetslag måste man naturligtvis ställa frågan "Varför?"
och det finns också en stor mängd andra frågor. Antal medlemmar? Ledarskapet
(permanent eller roterande)? Vilket ansvar? Vilken makt? Hur ofta träffas? Hur
mycket arbete under möten resp utanför?
Ett första problem som behandlas är utvärdering av grupp eller individ.
Utvärdering och belöning blir annorlunda då arbetslag tillämpas. Ett
arbetslags funktioner kan delas upp i tekniska (kvalitet och produktivitet mm),
sociala (möten, ledning mm) och traditionellt (budget, personal, lön).
Frågan bör ställas om en organisation är redo för arbetslag. I boken finns
tjugo frågor och de skall besvaras i en skala 1-5. Om betyget är 4 i
genomsnitt i betydelsen positiv till eller redo för arbetslag kommer troligen
arbetslagen att lyckas, annars måste vissa punkter förbättras. Frågorna är
t ex lämpar sig lokalerna för arbetslag, vill de anställda ingå i arbetslag,
är pengar för utbildning avsatt etc.
Skälet till att införa arbetslag kan vara att reducera kostnader, ge bättre
service etc. De affärsmässiga skälen till att införa arbetslag kan vara:
konkurrens, teknologi, funktion övergång till process, nedskärning eller
omorganisation, behov förbättra kvalitén, avancerade tillverkningstekniker.
Sedan kommer frågan om arbetet lämpar sig för arbetslag? Här framgår
att man måste tänka specifikt. Lämpar sig arbetet för arbetslag? Vilka
arbetsområden skulle ha mest nytta av arbetslag? I vissa fall är det lämpligare
att få anställda att arbeta i grupp än att bilda arbetslag framhålls i
boken. Vissa personer trivs bättre med naturlig samverkan och vill inte byta
till arbetslag. "Om din organisationen inte är redo, börja inte med
arbetslag." Om man då försöker, misslyckas man nästan helt säkert,
framhålls i boken. "För varje framgång med bemyndigade arbetslag, finns
det kanske fem misslyckanden."
Vilka förhoppningar på arbetslaget är bör preciseras, framhålls i boken.
Högre produktivitet? Lägre kostnader? Förbättrad kvalitet? Färre antal anställda?
Det tar lång tid att få fram en framgångsrik arbetslagsprocess ofta tre till
fem år. Under den tiden kan mycket förändras. "Under arbetsgruppens första
år kan den behöva mellan 5% och 10% av budgeten till utbildning, möten och
annan grupprelaterad verksamhet."
Många företag överger arbetslagsprincipen därför att det kostar för
mycket, inte ger resultat tillräckligt snabbt, kostnaden blir för stora eller
att för mycket tid åtgår åt möten.
Arbetslag definieras som en grupp människor som själv leder sitt dagliga
arbete, ställer upp mål, delar arbetsbelastningen och engagerar sig i
korsutbildning. Ett självstyrande arbetslag fungerar med endast lite övervakning,
medan högpresterande arbetslaginriktar sig på att förbättra arbetsutförandet.
Det framhålls att arbetslag ofta behandlats nonchalant - ingen utbildning eller
mätning eller resurser. Det är också skillnad på arbetslag nu och för 25 år
sedan. Då fokuserade arbetslagen mest på teamarbete. Nu är fokus mer på
arbetsresultat.
Boken tar fram fem affärsmässiga skäl för arbetslag. Första skälet är att
effektivt använda teknologin. Det andra skälet är övergång till en
processinriktad organisation. Det tredje skälet är att bygga in
kvalitetsarbetet i processen. Det fjärde skälet är att omorganisation och
nedskärning och att undvika att slita på de anställda utan i stället tillföra
smarta sätt att tillföra värde. Det femte skälet är att införa ny
produktionsteknologi av "just in time"-typ.
Lämpar sig arbetet för arbetslag? Det är förstås en viktig fråga.
Det är meningslöst att införa arbetslag för en grupp advokater som arbetar
med olika fall, revisorer som arbetar med olika revisioner eller forskare som
arbetar i sina egna laboratorier. Det är inte meningsfullt då dessa arbetar på
egen hand med ett eget ansvar för en process eller uppgift och där utbytet av
ett regelbundet samarbete skulle vara begränsat.
Då beslut fattas om arbetslag skall införas för en speciell verksamhet. Boken
presenterar fyra frågor. Av dessa bör minst två besvaras med ja, annars bör
man tänka över det här med arbetslag ytterligare en gång. Frågorna är:
1) Är arbetet beroende av komplicerat beslutsfattande?
2) Är arbetet tekniskt avancerat?
3) Behöver anställda hjälp från andra för att utföra sitt arbete?
4) Är resultatet beroende mer av människor än av maskiner?
Sedan följer några tips. En del arbetslag är intresserade av att ansvara för
anställningar, avskedande, belöningar etc. Boken menar dock att det är bättre
att chefer som har "betalt för att genomlida sådan huvudvärk" tar
det ansvaret. Gå långsamt fram med arbetslag rekommenderar boken: "Se
till att de människor som är inblandade vet, förstår och stödjer det du gör
- innan du genomför några förändringar. Ett för snabbt införande av
arbetslag innebär i praktiken att både villkor och kontrakt för anställning
ändras. "Om du har en fabrik som är full med individuella medarbetare, måste
du omorganisera arbetet så att det passar konceptet med arbetslag - eller överge
hela idén."
Om vi nu lämnar boken och tänker själva. I en artikel i Lärarnas Tidning våren
2002 (nr 7 ?) beskrevs ett av skälen till misslyckandet på Johannesskolan, den
skola där en slöjdlärarvikarie nyligen slogs blodig av tre elever. Man menade
att när lärarkollegiet delats upp i olika arbetslag och varje arbetslag fick
sin egen lokal så träffades inte lärarna i hela kollegiet så ofta längre
och det blev svårare att upprätthålla gemensamma normer för hela skolan.
Om vi skulle tänka oss ett arbetslag på en vårdcentral så skulle säkerligen
inte läkaren acceptera att medicinska beslut fattades med majoritetsröst eller
konsensuskrav. Ett arbetslag på skolan kan innehålla olika kompetenser där
vuxna eller obehöriga lärare ingår. Även om ett arbetslag på en skola innehåller
bara behöriga lärare så är läraren specialist i sitt eget ämne. Förändringar
i arbetssätt kan innebära förändrat antal timmar och därmed förändrade
(troligen försämrade inkomster). Detta påverkar i sin tur klimatet i
arbetslaget negativt. Frågan är om inte lärarna snarast kan jämföras med
jurister, var och en med sitt eget fall, och att därför inte lärarlag är lämpligt
över huvud taget.
En majoritet av lärarna i Lärarförbundet vill inte ha lärarlag. I en artikel
i Svenska Dagbladet 2002-03-12 med rubriken "Lärare känner olust i
jobbet" beskrivs en enkät bland Lärarförbundet medlemmar.
"Nära 60 procent av deltagarna, cirka 30 000 personer, tycker att det
negativa dominerar och att de inte kan påverka sin arbetssituation. De främsta
skälen är att de inte anser sig kunna, eller har ytterst begränsade möjligheter
att påverka skolans förutsättningar, ramar och arbetsmiljö. De upplever också
ledarskap, organisation och arbetsformer negativt."
"Slutsatsen av undersökningen är att lärarna är klämda mellan två sköldar.
Man vill ta ansvar men har inte förutsättningarna, säger Eva-Lis Preisz, ordförande
i Lärarförbundet".
Lärarna upplever att de inte kan påverka sin situation. De stora systemfelen gör
att elevernas prestationer sjunker för varje år. Läraryrkets försämrade
status, inlåsningen i skolan, bristen på arbetsro, och nedmontering av de
systematiska studierna gör att lärarna inte kan ta ansvar för elevernas
studieresultat.
Johnny F
Fler artiklar av Johnny F
