Web hosting Custom Email SiteBuilder

Arbetslag. Bra för vem?

Exakt vad teamarbete och arbetslag är, vad de skall utföra och när det är lämpligt att införa är säkert ganska dunkelt för många. Det finns managementlitteratur som behandlar de här frågorna. Jag håller mig här till boken "Teamarbete i praktiken" utgiven år 2000 på Egmont Richter AB.

Vill man ha arbetslag måste man naturligtvis ställa frågan "Varför?" och det finns också en stor mängd andra frågor. Antal medlemmar? Ledarskapet (permanent eller roterande)? Vilket ansvar? Vilken makt? Hur ofta träffas? Hur mycket arbete under möten resp utanför?

Ett första problem som behandlas är utvärdering av grupp eller individ. Utvärdering och belöning blir annorlunda då arbetslag tillämpas. Ett arbetslags funktioner kan delas upp i tekniska (kvalitet och produktivitet mm), sociala (möten, ledning mm) och traditionellt (budget, personal, lön).

Frågan bör ställas om en organisation är redo för arbetslag. I boken finns tjugo frågor och de skall besvaras i en skala 1-5. Om betyget är 4 i genomsnitt i betydelsen positiv till eller redo för arbetslag kommer troligen arbetslagen att lyckas, annars måste vissa punkter förbättras. Frågorna är t ex lämpar sig lokalerna för arbetslag, vill de anställda ingå i arbetslag, är pengar för utbildning avsatt etc.

Skälet till att införa arbetslag kan vara att reducera kostnader, ge bättre service etc. De affärsmässiga skälen till att införa arbetslag kan vara: konkurrens, teknologi, funktion övergång till process, nedskärning eller omorganisation, behov förbättra kvalitén, avancerade tillverkningstekniker.

Sedan kommer frågan om arbetet lämpar sig för arbetslag? Här framgår att man måste tänka specifikt. Lämpar sig arbetet för arbetslag? Vilka arbetsområden skulle ha mest nytta av arbetslag? I vissa fall är det lämpligare att få anställda att arbeta i grupp än att bilda arbetslag framhålls i boken. Vissa personer trivs bättre med naturlig samverkan och vill inte byta till arbetslag. "Om din organisationen inte är redo, börja inte med arbetslag." Om man då försöker, misslyckas man nästan helt säkert, framhålls i boken. "För varje framgång med bemyndigade arbetslag, finns det kanske fem misslyckanden."

Vilka förhoppningar på arbetslaget är bör preciseras, framhålls i boken. Högre produktivitet? Lägre kostnader? Förbättrad kvalitet? Färre antal anställda? Det tar lång tid att få fram en framgångsrik arbetslagsprocess ofta tre till fem år. Under den tiden kan mycket förändras. "Under arbetsgruppens första år kan den behöva mellan 5% och 10% av budgeten till utbildning, möten och annan grupprelaterad verksamhet."

Många företag överger arbetslagsprincipen därför att det kostar för mycket, inte ger resultat tillräckligt snabbt, kostnaden blir för stora eller att för mycket tid åtgår åt möten.

Arbetslag definieras som en grupp människor som själv leder sitt dagliga arbete, ställer upp mål, delar arbetsbelastningen och engagerar sig i korsutbildning. Ett självstyrande arbetslag fungerar med endast lite övervakning, medan högpresterande arbetslaginriktar sig på att förbättra arbetsutförandet.

Det framhålls att arbetslag ofta behandlats nonchalant - ingen utbildning eller mätning eller resurser. Det är också skillnad på arbetslag nu och för 25 år sedan. Då fokuserade arbetslagen mest på teamarbete. Nu är fokus mer på arbetsresultat.

Boken tar fram fem affärsmässiga skäl för arbetslag. Första skälet är att effektivt använda teknologin. Det andra skälet är övergång till en processinriktad organisation. Det tredje skälet är att bygga in kvalitetsarbetet i processen. Det fjärde skälet är att omorganisation och nedskärning och att undvika att slita på de anställda utan i stället tillföra smarta sätt att tillföra värde. Det femte skälet är att införa ny produktionsteknologi av "just in time"-typ.

Lämpar sig arbetet för arbetslag? Det är förstås en viktig fråga. Det är meningslöst att införa arbetslag för en grupp advokater som arbetar med olika fall, revisorer som arbetar med olika revisioner eller forskare som arbetar i sina egna laboratorier. Det är inte meningsfullt då dessa arbetar på egen hand med ett eget ansvar för en process eller uppgift och där utbytet av ett regelbundet samarbete skulle vara begränsat.

Då beslut fattas om arbetslag skall införas för en speciell verksamhet. Boken presenterar fyra frågor. Av dessa bör minst två besvaras med ja, annars bör man tänka över det här med arbetslag ytterligare en gång. Frågorna är:

1) Är arbetet beroende av komplicerat beslutsfattande?
2) Är arbetet tekniskt avancerat?
3) Behöver anställda hjälp från andra för att utföra sitt arbete?
4) Är resultatet beroende mer av människor än av maskiner?

Sedan följer några tips. En del arbetslag är intresserade av att ansvara för anställningar, avskedande, belöningar etc. Boken menar dock att det är bättre att chefer som har "betalt för att genomlida sådan huvudvärk" tar det ansvaret. Gå långsamt fram med arbetslag rekommenderar boken: "Se till att de människor som är inblandade vet, förstår och stödjer det du gör - innan du genomför några förändringar. Ett för snabbt införande av arbetslag innebär i praktiken att både villkor och kontrakt för anställning ändras. "Om du har en fabrik som är full med individuella medarbetare, måste du omorganisera arbetet så att det passar konceptet med arbetslag - eller överge hela idén."

Om vi nu lämnar boken och tänker själva. I en artikel i Lärarnas Tidning våren 2002 (nr 7 ?) beskrevs ett av skälen till misslyckandet på Johannesskolan, den skola där en slöjdlärarvikarie nyligen slogs blodig av tre elever. Man menade att när lärarkollegiet delats upp i olika arbetslag och varje arbetslag fick sin egen lokal så träffades inte lärarna i hela kollegiet så ofta längre och det blev svårare att upprätthålla gemensamma normer för hela skolan.

Om vi skulle tänka oss ett arbetslag på en vårdcentral så skulle säkerligen inte läkaren acceptera att medicinska beslut fattades med majoritetsröst eller konsensuskrav. Ett arbetslag på skolan kan innehålla olika kompetenser där vuxna eller obehöriga lärare ingår. Även om ett arbetslag på en skola innehåller bara behöriga lärare så är läraren specialist i sitt eget ämne. Förändringar i arbetssätt kan innebära förändrat antal timmar och därmed förändrade (troligen försämrade inkomster). Detta påverkar i sin tur klimatet i arbetslaget negativt. Frågan är om inte lärarna snarast kan jämföras med jurister, var och en med sitt eget fall, och att därför inte lärarlag är lämpligt över huvud taget.

En majoritet av lärarna i Lärarförbundet vill inte ha lärarlag. I en artikel i Svenska Dagbladet 2002-03-12 med rubriken "Lärare känner olust i jobbet" beskrivs en enkät bland Lärarförbundet medlemmar.

"Nära 60 procent av deltagarna, cirka 30 000 personer, tycker att det negativa dominerar och att de inte kan påverka sin arbetssituation. De främsta skälen är att de inte anser sig kunna, eller har ytterst begränsade möjligheter att påverka skolans förutsättningar, ramar och arbetsmiljö. De upplever också ledarskap, organisation och arbetsformer negativt."

"Slutsatsen av undersökningen är att lärarna är klämda mellan två sköldar. Man vill ta ansvar men har inte förutsättningarna, säger Eva-Lis Preisz, ordförande i Lärarförbundet".

Lärarna upplever att de inte kan påverka sin situation. De stora systemfelen gör att elevernas prestationer sjunker för varje år. Läraryrkets försämrade status, inlåsningen i skolan, bristen på arbetsro, och nedmontering av de systematiska studierna gör att lärarna inte kan ta ansvar för elevernas studieresultat.

Johnny F

Fler artiklar av Johnny F