Svidande kritik av lärarutbildningen

Högskoleverket presenterade 2005-03-21 sin utvärdering av lärarutbildningen. Det är en svidande kritik som levereras. Den slapphet som präglar lärarutbildningen har vi här på Skoldebatt påpekat i åratal och det är givetvis så att den inkompetens som nu präglar lärarutbildningen inte kom med den senaste reformen 2000/2001, utan den har funnits i åratal ja kanske i decennier innan dess. Först nu behagar myndigheter och politiker ingripa.

Högskoleverket skriver att lärarutbildningen saknar både struktur och fördjupning. Forskningsanknytning bland högskolelärarna är oerhört låg, men vad som är än värre är att de ofta saknar lärarerfarenhet. Det tiger dock högskoleverket om. Högskoleverket skriver att man nu inte ifrågasätter examinationsrätten. Det är fegt. Man borde omedelbart ha dragit in examinationsrätten för lärarhögskolan i Stockholm.


Högskoleverket skriver om det som lärarstudenterna inte får utbildning i som betygssättning, provutformning etcetera. Verket utelämnar mycket annat som studenterna heller inte får lära sig som att undervisa, hålla utvecklingssamtal, förstå betygssystemet och styrdokumenten, hålla ordning, entusiasmera eleverna och kvalitetssäkra elevernas kunskaper med mycket mera.

http://web2.hsv.se/publikationer/pressmeddelanden/2005/050321_1a.shtml

Högskoleverket konstaterar att studenterna inte får lära sig att lära ut att läsa och skriva. I stället för att utbilda en elit på detta i form av lågstadielärare och speciallärare skriver man att alla lärare ända upp till gymnasienivån. Högskoleverket och Sigbrit Franke fortsätter med sin inkompetenta politisk korrekta flumlinje.

Studenterna har inte fått lära sig hur man utvärderar undervisning och de får inte lära sig hur man använder IT. Franke inser till sist att det är något fundamentalt fel med en utbildning där man inte ens lär ut det mest fundamentala.

http://web2.hsv.se/publikationer/pressmeddelanden/2005/050321_2.shtml

Många studenter klagar på den låga kravnivån på utbildningen. De säger att man bara kan glida igenom kurserna och att det räcker med att läsa baksidestexterna på böckerna för att bli godkända.

Bakgrunden är den kunskapssyn som ska uppmuntra elevens egna kunskapssökande. Det är flumpedagogiken, slappheten och slöheten som ska inpräntas i lärarstudenterna redan från början. Prov och betyg undviks. Det är farligt för då skulle studenterna kunna lära sig något och det kan ju också hota flumpedagogiken. Högskoleverket har i alla fall klarsyn nog att påpeka att följden blir att många studenter begränsar sin studieinsats till ett minimum. Fördjupningar och ansträngningar saknas, men de blir godkända ändå. Detta synsätt förs sedan ut i skolsystemet i sin helhet.

http://web2.hsv.se/publikationer/pressmeddelanden/2005/050321_3.shtml

Utvärderingen visar att hela utbildningsväsendet är i total kris. Flera av de ansvariga bör ta ansvaret för sina tillkortakommanden. Den första som bör ta konsekvenserna är högskoleverkets chef Sigbrit Franke. Hon är en kvalificerad nolla som kommit upp sig via flumvågen och genom att vara politiskt korrekt. Hon har inte tagit sitt ansvar och slagit larm i tid. Hon bör avgå omedelbart.


Fler artiklar av Johnny F

 


Rena rama snurren, dåliga bortförklaringar och märkliga glidningar när lärarutbildningens brister avslöjas.

Högskoleverket hävdar att de blivande lärarna inte fått lära sig, eller behövt lära sig, hur de ska lära eleverna läsa och skriva. De har inte heller behövt lära sig hur man sätter betyg.
Är någon förvånad? Betygen skulle ju avskaffas. Varför utbilda blivande lärare i betygssättning som skulle avskaffas?
Varför utbilda blivande pedagoger i ämneskunskap när lärare inte ska undervisa utan vara kompisar till elever i ett livslångt lärande? Kommunförbundet med Evert Lindholm i spetsen ville för fem år sedan förbjuda ordet undervisning.

När de ansvariga skoltalibanerna står med brallorna nerdragna lägger de skulden för den misslyckade lärarutbildningen på Thomas Östros.

Lärarförbundet som har varit påskyndande i nya lärarutbildningen kräver ökade anslag till forskningen. Är det så klokt att kast ännu mer pengar i sjön? Varför inte besinna sig och se efter vad ska rättas till innan nya våldiga projekt sätts i sjön. Vi behöver inte fler reform som genomfördes snabbt utan någon rimlig planeringstid.

Lärarförbundets skolutveckling och idéer för skolan visar att förbundet bör ta time-out. Eva-Lis Preisz, ordförande i Lärarförbundet bör lägga skulden på den misslyckade lärarutbildningen på sin företrädare Christer Romilsson och LF:s kanslichef Sören Holm.

Den närmaste tiden kommer Östros att få klä skott för en reform som gått snett. Alla andra ansvarig kommer att bedyra sin oskuld. Den som i framtiden tar ordet skolutveckling i sin mun är från och med nu värd förakt och hån.

Skolutvecklingen vi sett i snart 20 år har inget att komma med längre. Den handlar om ren och skär bluff. Nu bör borstarna sopa rent och rensa ut de som tyckt skolan ska vara ett lekis.


Hyckleriet från lärarfackens sida efter kritiken mot lärarutbildningarna når ständigt nya höjder. Man sällar sig nu till kritikerna efter att ha varit entusiastiskt stödjande under en lång tid. Längst går Lärarförbundets ordförande Preisz,  som plötsligt fått en ahaupplevelse av oanad dignitet.

Men ingen tror längre på de fackliga företrädarna. De har vetat och känt till. De har vetat länge men hållit god min. De har med berått mod och med god insikt blundat och inte velat se. De har medvetet bidragit till utbildningsväsendets underminering. Kritiska medlemmar och andra bedömare har kallats motarbetare alt. bakåtsträvare.
Nu kommer pudlarna. Inte bara en, vi kan förvänta oss en hel kennel framöver. Det är trovärdigt så det förslår. Vad gör man inte för att få vara kvar i det gamla invanda nomenklaturagänget?