Friskolor

Sverige har privatiserat skolsystemet snabbare än något annat land i Europa.

Läsåret 2002/03 går det mer än 60 000 elever i fristående grundskolor. Det är mer än en fördubbling på fem år och 14 procent fler än 2001/02. Antalet elever i fristående gymnasieskolor har ökat med 40 procent på ett år och med 73 procent på två år och 26 400 gymnasieelever går i fristående gymnasieskolor

Vittras friskolefräs är en skam för utbildningssystemet.

 

Förälder har anmält Kunskapsskolan.

 

 

Klickbar bild!

Eleverna riktar kritik mot John Bauergymnasiet

Undervisningen bygger på att eleverna arbetar under eget ansvar.
De fick när de startade utbildningen en egen dator och det är på den som det mesta arbetet görs.
Eleverna göra de flesta av sina arbeten på beting; de forskar.

Debattens vågor brukar gå extra höga här när frågan om friskolor kommer på tapeten.
Vi hade tänkt att i denna artikel beröra problematiken litet närmare.

 

Vittra och lite till

Vad säger den i Skolvärlden och den på skoldebatt upphöjde Leijonborg och Björklund
 om försäljningen av SFI i Stockholm och nu även Komvux och om skolentreprenörer som Vittra?
 

Vittra

med skolor utformade som cirkusarenor och fiskakvarier.

Pedagogik från svunnen tid och "pedgog" drar de in pengar till en handfull aktieägarna.
 

 

Fakta om friskolor

 

Satsa på dig själv!

Om aktiebolaget Vittra

 

Vilka personer och organisationer finner du bakom rivningen av grundskolan?

Är det inte dags att överlåta åt folket att sovra fram de utbildningsalternativ som de tycker fungerar bäst?

Att koppla ihop valfriheten med bristerna i den svenska skolan är ungefär lika begåvat som att göra motsatsen.

 

Skapandet av den starkes skola

 

 

Ang. friskoledebatten m.m.

 

Sossarnas svaga argument

Skolminister Östros inställning till skolan är att det finns en liten del lärare som vill ha tillbaka elitskolorna. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=10915&previousRenderType=5

Detta påstående borde Östros borde debattera med partikamrat Widar Andersson. Andersson, ordförande i friskolornas förening,

 

Östros företräder ett parti som i nuläget har över 40 % av väljarkåren bakom sig, men saknar en skolpolitik med sikte på framtiden. Stora delar av den nuvarande läroplanen är sedan länge inaktuell och nerdammad.
Nerskärningarna och bristerna ute kommunerna är reell verklighet. I nuläget är det ekonomin som är prioritet nummer 1 i skolans värld. Argumenten från ansvariga politiker i möten med föräldrar och lärare är ”sänk ambitionsnivån eller välj friskola”.

Samtidigt som kommunala skolor får allt svårare att bedriva skola flyr missnöjda föräldrar till friskolorna. Cirka 50 % av de som väljer friskola har från början gått i kommunal verksamhet. Skälen till att de bytt är stökiga klasser brist på inflytande, dålig undervisning, mobbing och relationsproblem. Det visar vad vi länge påpekat; oron i klassrummen, våldet, drogproblemen, de låga nivån på kunskaperna, lärarbristen, det stigande antalet obehöriga, dåliga skolledare utan adekvat utbildning och kompetens, sjukskrivningarna och elever med psykiska och sociala problem blir summeringarna efter 90-talets skolpolitik.

 

I nuläget finns det går endast 4 % av eleverna i någon av fristående skola, men om ingen förändring sker kommer vi att se samma utveckling i Sverige som i Frankrike och Storbritannien . Där är det finare att gå friskola och i de kommunala skolorna går barn till invandrare och socialbidragstagare. De privata skolorna bidrar där till segregation och ett delat samhälle.

Här, hos oss, är det de stora bolagsdrivna skolorna som växer snabbast. I toppen sitter politiker och personer som inte har några pedagogiska kunskaper. Deras intressen är kallt egoistiska och kan i påkostade annonser sälja ”specialutformade rum” med kreativa och dynamiska miljöer.

Socialdemokraterna har styrt skolorna de senaste 7 åren, men har ingen genomtänkt strategi med förankring i verkligheten. Östros företrädare har skapat den bild av skolan som massmedia säljer och som tas upp i otaliga debattprogram. En svartmålning som allt fler lärare ställer sig bakom och som skapat lärarbrist och förtroendekris för det politiska systemet. Genom bristfälliga och osaklig pappersprodukter och pamfletter försöker statmakten att förespegla väljarna att skolans rykte är bättre än vad som elever berättar om vid köksborden. Resultaten ses i att antalet sökande till friskolor ökar.

 

Lärare för valfrihet säger ja till friskolor som drivs av en pedagogisk idé. Vi hoppas att det i framtiden underlättas för lärare och föräldrar som vill driva skolor. Det skall inte behövas kapitalstarka intressen eller vinstdrivande aktiebolag för  att få igång skolor som står fria från politisk inblandning på kommunal nivå.