Finland satsar på att barnen börjar skolan vid sju års ålder.

Skolsystemet i Finland

Man anser att barnen hinner lära sig tillräckligt utan en tidigare skolstart.

Genom godkänt mognadstest kan en 6-åring börja skolan, vilket är väldigt sällsynt. I Finland är en lektion 45 min medan rasten är 15 min. Dubbel lärotimme måste förläggas vid skoldagens slut. Lunchpaus inkl rast är 30 min.

Hela skolan har lektion och rast samtidigt, vilket underlättar samarbetet mellan lärarna. Skolorna har morgonsamlingar i modern stil från grundskolan till gymnasiet, vilket är viktigt för skolans sammanhållning och trygghet. En liten detalj är att ringklockan ringer ut och in för rast. På rasterna tar lärarna som just då är rastvakter ansvar för samtliga elever. Via högtalare ut till klassrummen kan rektor (lärare) informera elever och lärare vid behov. Många skolproblem avklaras på rasterna i lärarrummet och nästa lektion kan förberedas.

Lärarna arbetar självständigt i Finland och använder olika pedagogiska metoder beroende på situation. Eleverna går inte vidare i individuell takt i grundskolan, utan lärare tar med sig hela klassen ifrån avsnitt till avsnitt. Det samlade arbetssättet ger eleverna social kompetens. I Finland anser man att man därigenom får möjlighet till större pedagogisk variation. Man kan bl a använda tavlan, diskutera med klassen, låta en elev lösa en uppgift inför hela klassen och gå igenom uppgifter gemensamt. I Finland betonas att det gäller att sätta eleverna i arbete. Det är angeläget att sätta gränser, vilket samtidigt betyder att lärarna bryr sig om eleverna.

Den samlade klassen utgör en social och arbetsmässig enhet. Eleverna får en vi-känsla i klassen och de svaga eleverna dras med i den gemensamma arbetstakten. Elever som halkar efter får omgående stödinsatser. Eleverna arbetar med läroböcker, arbetsböcker och skrivhäften. Eleverna får läxor varje dag i olika ämnen. Finland har skriftligt omdöme från första klass och betyg med start från klass 3 eller 4 därefter varje termin. Betygsskalan är i sju nivåer från 4 till 10 (4=underkänt). Elev som får underkänt kan läsa ikapp under sommaren eller gå om klassen. Det finns en tionde klass i systemet som elever får gå för att förbättra sina betyg.

Alla föräldrarna får "nationell" information om skolan. Tillsammans med samarbete med skolan, schema, läroplan, läroböcker och hemsidor får de en bra uppfattning om vad eleven skall uppnå under läsåret.

Det finns 4.500 speciallärare och specialklasslärare och väldigt många specialskolor för bl a stökiga elever, handikappade, elever med studiesvårigheter etc. På vissa sjukhus tillhandahålls undervisning. Fem universitetsstäder utbildar speciallärare. Elevassistenter är också utbildade för sina uppgifter via en utbildning på ett år. De centrala regelverken är detaljerade och omfattar t ex ordningsregler och påföljder. Skolorna kan bygga vidare med lokala regelsystem.

Finland har lag på att kommunerna måste tillhanda musikundervisning och har således 150 musikskolor, vilka även finns i små städer. Finlands alla begåvade dirigenter, sångare och musiker har inte kommit fram av en slump.

Finland uppnådde på 1990-talet i stort sett alla världsrekord som kan uppnås i fråga om allmänna bibliotek. Antalet registrerade låntagare är proportionellt störst i världen. Antalet boklån var störst i världen, ca tjugo. Finländarna är flitiga tidningsläsare. Finland är bäst i världen när man slår ihop all internationell statistik om läsande - dagstidningar, tidskrifter, böcker och bibliotekstjänster. Biblioteksbussar kör ut böcker till glesbygden.

Läraryrket har högt anseende och är populärt och uppskattat i Finland. Lärarna har inte kontorstid. De kan utföra arbete i hemmet samtidigt som de får ersättning för arbetsrum och telefon lika för alla. Lärarna känner också stöd i form av ett centralt regelverk och stödinsatser i form av kuratorer, psykologer, speciallärare och specialskolor.

Lärare är den grupp i kommunerna som är minst sjukskrivna. De är väldigt ansvarsfulla och satsar på sitt arbete. Enligt statistik har lärarna i Finland extremt låg frånvaro och minst frånvaro bland alla yrkesgrupper i kommunerna, vilket framgår av finska lärarfackets tidning Opettaja 43/2001.

I Finland är det elever med höga betyg som kommer in på lärarhögskolorna. Vid antagningen till lärarhögskolorna går man inte endast på betyg utan de sökande får innan antagning genomgå prov i tre böcker och flera lämplighetstester. Även speciella förmågor som idrott, musik och bild värderas.

Lärarna har inte individuella löner. Lönerna bestäms av ett centralt reglerat lönetariffsystem och bestäms av utbildning, nivå där man undervisar och antalet tjänsteår. Lärarna får högre löner högre upp i i systemet.

Finland har efter grundskolan yrkesskolor och gymnasier och där krävs att alla ämnen från grundskolan är godkända. Efter grundskolan går över 50% av eleverna till gymnasierna och många av de övriga till yrkesskolor. På gymnasiet läser eleverna en del obligatoriska kurser och elever kan också välja valfria kurser. Alla elevers mål från första början är att erhålla studentexamen. De studerar i individuell takt under 2-4 år, majoriteten håller på i tre år.

Finland har efter gymnasiet universitet och yrkeshögskolor. Det är svårt att komma in på högskolorna. År 1998 antogs 24.005 studenter till yrkeshögskolorna och 19.402 till universiteten. Det fanns 65.700 sjuåringar år 1998. Från 1985 till 1999 har på universiteten antalet nya studerande ökat från 12.800 till 19.400 och antalet studerande totalt från 90.700 till 151.900.

Det finns tjugo universitet i Finland: tio mångvetenskapliga universitet, tre tekniska högskolor, tre handelshögskolor och fyra konsthögskolor. Universitetsnätet täcker de olika delarna av landet och erbjuder studieplatser för nästan en tredjedel av årsklassen. Olika typer av urvalsprov utgör en viktig del av urvalsprocessen. Universiteten kan erbjuda nybörjarplatser för ungefär en tredjedel av årsklassen. Årligen ansöker ungefär 66.000 studerande till universiteten och av dem godkänns över 23.000.

Yrkeshögskolesystemet i Finland byggdes upp på 1990-talet och det utgör icke-universitetssektorn av högskoleutbildningen. Hösten 2000 kom det att finnas sammanlagt 29 yrkeshögskolor i Finland. Yrkeshögskolorna ger undervisning för expertuppgifter inom naturbruk, teknik och kommunikation, handel och administration, turism-, kosthålls- och ekonomibranschen, social- och hälsovårdsbranschen samt inom kultur, humanistisk och pedagogisk utbildning. Studierna för en examen räcker 3,5 eller 4 år (140-160 studieveckor).

Finland är tvåspråkigt, så det finns gott om information på svenska om Finlands utbildningsväsende. Det finns en utbildningsdatabas med intressanta uppgifter: http://www.csc.fi/kota/svenska.html . Det finns ett lärarfack i Finland, med en viss information på svenska: http://www.oaj.fi/svenska/index.html . Undervisningsministeriet har också information på svenska: http://www.minedu.fi/uvm/index.html .

Skolorna i Finland har oftast hemsidor med hög klass. På hemsidorna presenteras vanligen skolornas rektor, lärare, elever osv. Lärarna är högutbildade, kompetenta och motiverade i sin yrkesroll. Lärarhögskolorna kräver mycket av sina elever. Även Finland hade lågkonjunktur i början av 1990-talet och skolan fick vidkännas nedskurna resurser, men lärarna kämpade hårt genom lågkonjunkturen och fick eleverna att gå vidare.

De finska eleverna uppvisar hög standard i matematik och språk. Trots detta planerar man att utöka undervisningstimmar i grundskolan: 2 timmar mer i modersmål, 1 timme mer i matematik, 1 timme mer i historia och samhällskunskap. Eleverna är duktiga när det gäller databehandling och självständigt arbete. I Finland talar man inte om skolplikt utan om läroplikt. Utbildningen har ett eget värde i sig själv. Det finns också många stipendier för eleverna från olika håll.

Lärarfacket OAJ har en mycket driftig ordförande sedan 1994 som heter Erkki Kangasniemi. Lärarfackets tidning Opettaja utkommer varje vecka och håller hög klass och läses också noggrant av t ex skolledare i Finland.

Skolledarna i Finland är välutbildade. Rektorerna måste undervisa en del av sin tid. Endast med lärarutbildning, lärarerfarenhet och rektorsutbildning kan man bli skolledare i Finland.

Skolan har starkt stöd från högsta statsledningen. I t ex i förra nyårstalet ägnade presidenten Tarja Halonen mycket uppmärksamhet åt betydelsen av elevernas kunskaper. Det internationella språkåret 2001 har uppmärksammats i Finland. Nokias chef Jorma Ollila betonar i sina föreläsningar att lärarna bör koncentrera sig på sin viktigaste uppgift att undervisa och lärarna behöver stöd och uppskattning från föräldrarna och hela samhället (Opettaja 49-50/2000).

I första klass måste eleverna kunna läsa och i andra klass tränas läsförståelse.