|
Vad kan nu dessa för svenska skolan så positiva mätresultat bero på ?
Det måste vara något i grunden lurt med dessa
undersökningar där svensk skola ständigt hamnar i topp. Det jag ser, upplever
och hör talas om i min dagliga gärning i svenskt skolväsende predestinerar
inte svenska skolan till någon världsledande ställning precis. Och jag ser förväntansfullt
fram mot att den uppblåsta skolballongen skall ex- eller implodera.
Svensk skola har ju onekligen en väldig bredd och alla går mycket lång tid i
skolan. Detta måste rimligen förbättra läsförståelsen, som ofta står i
centrum för mätningarna. Svensk gymnasieungdom är vidare bra på praktisk
matematik som t ex att mäta fotbollsplaners yta osv. Kanske de internationella
mätningarna i matematik håller sig mycket på detta ytliga plan?
Det är nämligen ett nedslående faktum att det vid skolor för utlandssvenskar
undantagslöst måste anordnas särskilda grupper i matematik för svenska
ungdomar: De har i allt för ringa utsträckning sysslat med kvalificerad,
abstrakt matematik.
Jag kommer nu till det jag främst vill ta upp: Engelskan.
Där placerar sig som bekant svenska elever alltid i topp och skapar gott renommé
för svenskt skolväsende. Det lär endast vara holländarna som överträffar
dem. Men jag begränsar mig här till muntliga prestationer, fluency. Svenska
elevers förmåga till skriftlig grammatisk korrekthet, översättning till god
svenska av kvalificerade texter t ex från tidningar, stavning osv är mindre
framstående.
Men är nu svenska elevers allmänt sett goda kunskaper i engelska verkligen
svenska skolans förtjänst?
Metta Fjelkner gör ett stort nummer av svenska elevers prestationer i engelska
i sin artikel i DN av den 7 augusti. En stor del av artikeln handlar om detta
mirakel och Metta är övertygad om att "vi kan bli bäst också i övriga
ämnen... om vi som nation bestämmer oss för det". Kanske de även av LR
förespråkade, halverade ämneskunskaperna för framtida lärare är ett led i
en sådan beslutsam satsning?
Jag förde en intressant diskussion om engelskan med en grupp italienska
engelsklärare häromåret. Vi var överens om att svenska elever låg skyhögt
över de italienska när det gällde engelskan och vi brydde våra hjärnor med
att finna en plausibel förklaring till detta.
Vi fann att franskan länge dominerat som första språk i Italien; Det föreslogs
att detta att svenskan och engelskan tillhör germanska språkgruppen underlättar
för de svenska ungdomarna men i så fall har italienarna lika stor nytta av
engelskans 60-procentiga internationella ordskatt av latinskt/romanskt ursprung.
Vi fann också att översköljningen av amerikansk "kultur" inom musik
, via tv-produkter, ekonomi, teknik osv faktiskt äger rum i lika hög grad i
Italien.
Vi skildes som vänner
men utan att ha kommit på någon riktigt tillfredsställande förklaring.
Hemkommen drabbades jag av den berömda " l´esprit de l´escalier" -
att komma på ett bra svar försent " i trappan" - bisprungen av min
kloka hustru: DUBBNING.
Svenska barn och ungdomar dränks från morgon till kväll i ett skval av undermålig
men odubbad amerikansk/ engelskspråkig masskultur. Har vi inte rent av
barnprogram på engelska? Vi är ett för litet språkområde för att göra
dubbning lönsam.
Tvärtom i Italien med dess ca 60 miljoner invånare - allt dubbas: John Waynes
"hands up!" blir till ( det i en Western smått löjeväckande
) "mani in alto!"
Denna dagliga engelskspråkiga hjärntvätt tror jag utgör den huvudsakliga förklaringen
till svenska elevernas goda prestationer i engelska. Metta Fjelkners i DN framförda
åsikt " Satsningen på engelskan tidigt i skolan var klok, långsiktig och
en strategisk fullträff " utgör milt sagt långtifrån hela sanningen.
Alla glada meddebattörer, jag efterlyser flera förklaringar till att den
megalomana myten om " Europas bästa skola " fortfarande inte har
fullständigt pulveriserats.
PC
A presto!
Vad gäller italienska ungdomar och engelska
genom åren: många av dem har fått lära sig 1) italienska som andra språk
eftersom man talar dialekt hemma och den kan skilja sig väldigt mycket från
standardspråket 2) franska som tredje språk. Dubbningen av utländska filmer gör
också att italienare inte lär sig engelska i den utsträckning som behövs.
Dessutom har det länge rått kaos på italienska skolor, med låga krav på lärare
(obehöriga finns det gott om i Italien).
Caligula
