|
|
Den danska skollagen för folkskolan
(grundskolan) är mycket bättre och tydligare än den svenska.
Zia-regimens skolutvecklingen ledde
till en kollaps av skolsystemet. Tusentals nya friskolor öppnades över hela
landet. Resultatet blev en politisk extremism och det pakistanska skolsystemet
blir en rekryteringsbas för talibaner och terrorister.
England
Labour införde ett batteri av nationella prov för tre åldersgrupper i
grundskolan, 7-, 11- och 14-åringar, vilket enligt de fackliga ledarna satt
barnen under oacceptabel press. Skolminister Clarke tvingas nu till en U-sväng
och sjösätter en reform som till vissa delar byter ut centraliserade prov mot
frihet för individuella skolor att sätta upp sina egna mål för lågstadiet.
Saudiarabien.
Detta land, Islams vagga, har länge idoliserat USA. Ja, så är det, även om
man emellanåt är oense i frågor om konflikten mellan palestinier och israeler.
I en artikel i Saudiarabiens ledande engelskspråkiga tidning, Arab News,
beskrivs i en artikel publicerad den 29 november i år hur det kan gå till i
Uncle Sams avläggare där:
"Svenska metoder ifrågasätts i Finland".
Raija Collin skriver en artikel, med rubriken "Kontorstid - lättnad?" i finska lärarförbundets tidning Opettaja 40/2002, som behandlar experimenten med svenska metoder i den finska skolan.
Den autonome lärarens återkomst
USA och amerikanska förhållanden har, särskilt efter Berlinmurens fall, idealiserats i svensk media och offentlig debatt. Detta har också påverkat debatten om den svenska skolan. Privatiseringar och minskad politisk tillsyn har varit käcka slagord för dagen.
Hon lyfter fram USA som ett föredöme för integration
Det amerikanska systemet belönar ansträngning lika mycket som resultat
USA är världens enda kvarvarande supermakt. Så är förhållandet idag, och även om det kan ändras så är detta faktum viktigt att komma ihåg när man diskuterar skolfrågor. För vad som händer och sker i USA, påverkar också Sverige och svenska förhållanden.
Skolledarna i Finland är välutbildade. Rektorerna måste undervisa en del av
sin tid. Endast med lärarutbildning, lärarerfarenhet och
rektorsutbildning kan man bli skolledare i Finland.
Enligt skollagen kan eleven gå om klass. Rektor och elevens lärare bestämmer om eleven behöver gå om klassen. Om eleven får underkänd i något ämne får denne möjlighet att läsa ikapp kunskaper och under sommarlovet ordnas ett prov där eleven kan visa att denne har tillräckliga kunskaper för att gå vidare till nästa årsklass.
Finland satsar på att barnen
börjar skolan vid sju års
ålder.
Skollagen i Finland talar om läroplikt, som innebär att eleverna är skyldiga att arbeta, att tillägna sig kunskaper, att uppföra sig väl samt att göra sina uppgifter punktligt.
I Sverige finns i skollagen bara två medel för att upprätthålla ordning. För det första kan en elev utvisas för resten av lektionen. Vad läraren skall göra om eleven vägrar gå ut framgår dock inte och läraren får ju inte röra eleven. För det andra kan en elev få sitta kvar i slutet av dagen i max en timme.
