"KRIS i världens dyraste skola"

En stort uppslagen artikel i "Computer Sweden" 2001-11-05 har rubriken "KRIS i världens dyraste skola". Vidare konstateras att "den svenska grundskolan inte klarar sin huvuduppgift: att se till att eleverna skaffar sig grundläggande kunskaper".

"För två år sedan djupgranskade Computer Sweden skolan i ett par artiklar. Vi såg en skola i djup kris med barn som varken lär sig läsa eller räkna och där andelen nior utan betyg i ett eller flera ämnen utgjorde hela 20,4 procent." Två år senare är problemen ännu större. "Dessvärre har utvecklingen accelererat: andelen nior utan betyg har ökat till 24,3 procent 2000 och 18 procent uppfyller inte baskraven i matematik."

Trots stora resurser presterar eleverna dåligt. Det beror på att pengarna går till annat än utbildning. "Hos oss har andelen av kostnaderna som gått till lärarna stadigt minskat år efter år från 56 procent när grundskolan startades 1963 till 41 procent nu. Detta skall jämföras med den andel på 69 procent av totalkostnaderna som går till undervisning i andra OECD-länder."

Kommentarerna kring själva centrum för flummet och kunskapsföraktet, nämligen lärarhögskolorna, är förödande. "Märkligt är också att det inte lärs ut pedagogik till blivande lärare, eller ämnesdidaktik/metodik, som de själva föredrar att kalla det. Borde inte en lärarhögskola ligga i bräschen för nya inlärningssätt och - metoder? Nej, det som alla vi vanliga tror menas med ämnet pedagogik innebär mest att eleverna läser om hur undervisningen sett ut förr i tiden i olika länder! Vilka metoder som fungerar bäst - det får varje lärare komma på själv, enligt uppgift från lärarhögskolan."

Tendensen att tillsätta skolledare från fritids och dagis får också förödande kritik. "I ett kunskapsföretag, som skolan verkligen kan betraktas som, räcker det inte att tillsätta en person och kalla den för ledare. För att få gehör måste ledaren själv vara det bästa proffset. Annars struntar lärarna i rektorn. Att den pedagogiska ledaren dessutom är satt till att leda en verksamhet med otydliga mål och där lärarna ofta befinner sig i direkt opposition mot rektorn gör det inte lättare att få till en bra skola."

Skolverket beskylls i artikeln för att dölja fakta och försvåra uppföljning. "Skolverkets uppgift borde vara att vara en självständig garant och kontrollör av undervisningskvaliteten, inte som nu ett propagandainstrument för skolintressen."

Tidningen ifrågasätter den mängd av fritidspersonal, "klassmorfar" med flera som kommit in i skolan under senare år.

Artikeln är oerhört kritik till skolans låga fokus på kunskaper. "Att elevens lärande inte står i centrummärks väl det totala förakt som visas då en elev i en Stockholmsskola i nian blir utan lärare i engelska och franska under hela läsåret när den egna läraren blir långtidssjukskriven. Tänk om föräldrar börjar stämma skolor som inte fullgör sina uppgifter?"

Skolan kommenteras också på tidningens ledarsida, med rubriken "Skolkrisen är hela Sveriges kris". Ledaren fortsätter: "Trots allt fagert tal om hur viktig skolan är blir situationen allt sämre. Detta är ytterst bekymmersamt för lärare, skolledare och elever. Men på sikt är det ett enormt problem för hela landet. Tar vi inte hand om våra ungdomar och ger dem bra verktyg för livet vittrar hela vårt samhälle sönder."