"Oacceptabelt att 25% av lärarna löser sin arbetssituation genom att gå ner i tjänst"

I en undersökning riktad till 600 lärare i sex olika kommuner framkommer att 7 av 10 lärare anser att deras arbetsbelastning är för hög och att den ökat kraftigt de senaste åren. Lärarna löser detta genom att öka sin arbetstid på kvällar och helger, så att deras tid för återhämtning blir för kort. Alltfler blir sjukskrivna och nästan var fjärde har gått ner i tjänst. Många tror att de kommer att lämna läraryrket.

Upp till 40% av de yngre lärarna i t. ex. Järfälla och Falkenberg, anger att de med stor sannolikhet kommer att sluta så fort de kan.

- Det är min bestämda uppfattning att de lokala kollektivavtal, som nu har eller ska undertecknas, är rätt väg att vända utvecklingen säger Metta Fjelkner

Vår tolkning är att ingen i Lärarförbundets eller LR:s högsta styrelser var intresserad av att minska lärarnas arbetsbelastning.

Om de hade varit det skulle de stöttat de lokala förhandlarna innan avtalen tecknades på kommunal nivå.

 

"Det allmänna intrycket av de avtal som redan är tecknade är att många innehåller bra överenskommelser om hur man ska arbeta för att öka måluppfyllelsen och om hur lärarnas villkor ska förbättras." Så står det på en hemsida som tillhör Lärarförbundet.

Det slöts lokala läraravtal i många kommuner där stora grupper av fackligt anslutna lärare inte visste något om avtalet eller dess innehåll.
Detta skedde inte enbart för att många lokala ombud saknade kunskaper om vad som är avtal och vad som skall ingå i dessa. Skälen ingick i en större strategi där det gällde att snabbt gå arbetsgivarna till mötes.
Syftet för flera av Lärarförbundets förhandlare har varit att skaffa sig meriter för skolledartjänster.

De lokala avtalstexter som finns skrivna är lika dåliga som de som finns i ÖLA 2000 och ÖLA 00. Avtalstexterna är otydlig, men varken Lärarförbundet eller LR har på central nivå brytt sig om att hävda avtalsbrotten. Det som finns är en subjektiv rapport som är framtagen av utredare. Denna betalades av Kommunförbundet.

Lärarnas avtal, ÖLA 2000, som slöts 1995-2000 saknade skrivningar som reglerade vad som skulle hända om avtalsparterna inte var överens.
Exempel på detta var:

Lärarnas arbetsbelastningen skulle inte öka. Alla vet att den ökat, utan att någon rättar till avtalsbrottet. De fackliga företrädare som skrev på avtalet påpekar inte avtalsbrottet.

Avtalet sa att lärarna under femårsperioden skulle få 20 % mer än andra grupper. Resultatet blev 7 % mindre, utan att något hände för att rätta till avtalsbrottet. De fackliga företrädare som skrev på avtalet påpekar inte avtalsbrottet.

Rektor skall upprätta en individuell utvecklings- och fortbildningsplan för varje lärare. Det har inte gjorts.

Löneskillnaden mellan 10 % lägsta lönen och 10 % högsta skall vara 40 %. Ingen har brytt sig om att undersöka hur det blev.

Det avtal som slöts i december 2000, ÖLA 00, innehåller lika dåliga skrivningar. Ett exempel på detta är:

"Rektor håller individuella lönesamtal med varje lärare inför varje lönerevision."

Den viktigaste frågan är arbetsbelastningen. Alla vet att den ökat och att allt fler lärare sjukskriver sig på grund av arbetssituationen. Trots detta har varken Lärarförbundet eller LR publicerat ett enda lokalt avtalsförslag som innehåller någon form av metod att fastställa arbetsbelastningen. Alla skrivningar grundar sig på subjektiva bedömningar.