Sudoku bättre än dokusåpa

" Förslagen för att vända den negativa trenden har varit många genom åren; allt från mattekurser på dagis till dokusåpor. Inget tycks hjälpa. Kanske kan Sudoku, det japanska sifferpusslet som drabbat svenska folket i sommar, locka några unga själar till matematiken. Förhoppningsvis är Sudoku inte bara en sommarfluga", skriver  Lars Nilsson i Ny Teknik.

Civilingenjörer behöver kunna matematik

Lars Nilsson konstaterade i sin ledare i Ny Teknik nr. 36 att svenskt näringsliv tagit emot generation efter generation av dugliga ingenjörer, trots att förkunskaperna i matematik hos nyblivna teknologer, under flera årtionden, har sagts bli allt sämre.
Förvisso finns i vårt land flera företag i världsklass inom olika branscher och det är i stor utsträckning kunniga ingenjörer som möjliggjort deras framgångar.

Man bör dock ha klart för sig att en civilingenjör successivt får axla ett allt tyngre ansvar med ökande ålder och erfarenhet. Ansvaret för större projekt ligger nu hos fyrtiotalister och femtiotalister, medan yngre ingenjörer bara har större eller mindre delansvar. Vilka initiativ och vilket ansvar de åttiotalister som nu studerar till civilingenjörer kommer att kunna prestera till svenskt näringslivs fromma kommer inte att visa sig förrän om flera årtionden.

Att förkunskaperna i matematik verkligen har sjunkit under de allra senaste åren går faktiskt inte längre att avfärda som kverulans och nostalgi: intagningskraven till civilingenjörsutbildningarna har sänkts sedan ett par år tillbaka och på Tekniskt basår har man minskat omfattningen på matematiken.

Behovet av matematik i civilingenjörsutbildningarna har ifrågasatts, bla i en nyligen publicerad rapport från Högskoleverket, där en framförd idé innebär att matematik i stor utsträckning kunde studeras inom de ämnen där den tillämpas.
Den tanken kan i förstone verka förnuftig. Emellertid kräver även tillämpad matematik en viss matematisk förståelse för att formlerna inte bara ska uppfattas på det sätt som en turist kan uppfatta fraserna i en parlör. En pråkkunnig turist kan själv formulera egna frågor och en ingenjör som läst grundläggande matematik kan använda sina matematikkunskaper på ett kreativare sätt. Skulle matematikkunskaperna sedan successivt falla i glömska, har de ändå givit ett perspektiv på de rena ingenjörsämnena som annars vore omöjligt att erhålla.

Sudoku kan antagligen skapa ett begynnande matematikintresse hos unga människor. Den matematik som behövs för att ge en fullkomlig beskrivning av Sudokuns problematik är delvis mycket besvärlig. Utan en dialog med någon matematikkunnig torde de relevanta frågorna i sammanhanget aldrig ens bli formulerade. Men, jag hoppas ändå, som Lars Nilsson, att Sudokun inte bara är en sommarfluga och att den ska kunna stimulera till ett matematikintresse hos den uppväxande generationen!

Arne Söderqvist
Matematiklärare vid KTH-Syd
 

 

Klicka ovan för att läsa mer av Arne