Synpunkter på Matematikdelegationens skiss till handlingsplan

1. Kampanj för att göra matematiken mer känd i samhället.
Förvisso är det angeläget att sprida kännedom om matematiken och dess betydelse. För att kunna lyckas i denna ambition är det nödvändigt att medier med stor genomslagskraft kan utnyttjas. Inga TV-producenter torde vara benägna att överge de genrer man redan investerat i och som också visat sig kommersiellt lönsamma. Matematiken har inga penningstarka företrädare. För att ändå kunna göra matematiken synlig i media föreslår jag alltså att SMS utser en officiell presstalesman. För att SMS eget medium, "Medlemsutskick", ska bli uppmärksammat föreslår jag ett "riktigt" namn på medlemsskriften. För att SMS självt ska bli synligt föreslår jag att en logotyp fastställs.

2. Ändra gymnasiets lärokurser så att stoffet hamnar närmare elevernas intressen. 
Detta kan tolkas som att de elever som är mottagliga för större matematisk stimulans ska kunna erhålla sådan. Det ska vara möjligt att få en liten orientering om vad matematik egentligen är, redan på gymnasienivå. Detta förutsätter ett samarbete mellan gymnasierna och de universitet och högskolor som har matematiska institutioner.

3. Ge större utrymme åt matematik och matematikdidaktik i lärarutbildningen.
Att matematiken får större utrymme i lärarutbildningen är synnerligen angeläget. Matematik bör ingå i utbildningen av alla lärarkategorier på alla nivåer. Matematikdidaktik bör däremot bli ett inslag i lärarutbildningarna först sedan den kan visas uppfylla kriterier på vetenskaplighet.

4. Kompetensutveckling för att få större variation i lärarutbildningen Lärarutbildningen bör vara utformad så att lärarkandidaterna får en hygglig matematisk allmänbildning.
En snäv inriktning på att bli rutinerad på de moment som skolans läroplan omfattar är otillräcklig. Läraren ska vara så matematiskt kunnig att det blir möjligt att gripa olika tillfällen i flykten och improvisera med dessa som utgångspunkt och därmed kunna väcka ett intresse för ämnet. Till exempel ska en matematiklärare kunna kommentera matematikinslag i media som att Fermats stora sats är bevisad och
nyhetsankor som att ännu ett av Hilberts problem är löst. En matematiklärare ska också kunna orientera om vilka delar av matematiken som kan komma till användning inom olika tillämpningsområden. Ingen lärare kan någonsin ha fog
för att anse sig "fullärd" i detta sammanhang. Återkommande fortbildning är härvidlag både angeläget och nödvändigt.

5. Infrastruktur för att stödja och samordna kompetensutvecklingen.
 Lärarfortbildningen jag skissat under punkt 4 kräver ett samarbete med en vidtalad akademisk matematikinstitution. Givetvis kommer en samordning skolor och kommuner emellan att krävas.

6. Flera doktorer, licentiater och magistrar i matematik och matematikdidaktik
Förvisso är det önskvärt att varje gymnasieskola hade en lektor med doktorsgrad eller licentiatexamen i matematik. Beträffande matematikdidaktik
hävdar jag igen att kriterier på vetenskaplighet först måste kunna visas vara uppfyllda. Målsättningen att en matematiklektor med högre akademisk examen ska anställas i varje gymnasieskola är dessvärre omöjlig att uppfylla inom
överskådlig tid; det torde ta ungefär två decennier att nå därhän, även om man nu vidtog alla tänkbara ansträngningar. Med detta i åtanke föreslog jag i "Medlemsutskick" något av en nödlösning för ungefär två år sedan, som gick
ut på att höja den matematiska kompetensnivån i matematik med några tiotal akademiska poäng hos intresserade lärare i landets gymnasieskolor. Med det förslag jag skissade skulle matematiken kunna få en matematiskt allmänorienterad företrädare i varje gymnasieskola redan inom något år. Ämnesteoretisk fortbildning ska räknas som en merit i alla de tre sammanhang man gör meritvärderingar av lärare: vid tjänstetillsättningar, vid löneförhandlingar och vid reducering av verksamheten då lärare måste avskedas varvid man har anledning att bedöma vilken kompetens som är angelägen att behålla på skolan.

7. En extrapunkt
Alla lediga lärartjänster måste utlysas och den sökande med den största akademiska excellensen, enligt objektivt fastställda normer, måste få tjänsten! "Didaktisk förmåga" är bara ett uttryck man tar till för att kunna ge företräde till mindre ämnesteoretiskt kompetenta personer som istället ingår i rätt socialt nätverk! Denna sista punkt anser jag vara den allra viktigaste!

Arne Söderqvist.
Redaktör för Qvartilen
 

 

 

Klicka ovan för att läsa mer av Arne