Mångfald
Likriktade system med begränsad mångfald har inga större möjligheter att förbli framgångsrika.

Genomgående är att vid alla tillsättningar har man framhävt att den person man vill anställa har kunskaper i didaktik. En liten och till intet förpliktigande distanskurs på några enstaka akademiska poäng höjs alltså till skyarna medan traditionella meriter nedvärderas. Denna utveckling är mycket allvarlig.

Högskoleverkets rapport om grundläggande akademiska studier i matematik

Den verklighet som författarna förmodligen inte känner till och antagligen därför inte berör är hur lärartjänster sedan lång tid tillsätts i det svenska skolväsendet.

Civilingenjörer behöver kunna matematik

Att förkunskaperna i matematik verkligen har sjunkit under de allra senaste åren går faktiskt inte längre att avfärda som kverulans och nostalgi: intagningskraven till civilingenjörsutbildningarna har sänkts sedan ett par år tillbaka och på Tekniskt basår har man minskat omfattningen på matematiken.

Matematik, naturvetenskap och teknik

"Där alla tänker lika blir inte mycket tänkt"

Slentrianmässigt tänkande
Ett första steg i denna riktning vore att verkligen efterleva bestämmelsen att lediga tjänster ska utlysas och att den objektivt sett mest meriterade får anställningen.

Matematiken är nödvändig

Frida Boisen rubricerade sin krönika i City fredagen 10 december 2004 "Vi borde läsa mindre matte". Jag ger nedan några argument för motsatsen, nämligen att matematik är nödvändigare än någonsin.
 

Södertörns högskola har gjort det igen!

Bedrägeri vid tillsättning av tjänster

PBL och "casemetodik"
I och med introduktionen av PBL och "casemetodiken" kan konstateras att många teoretiska utbildningar faktiskt anammat de naturliga metoderna för hantverksutbildning.

Den onda cirkeln
Man tar till alla medel för att så raskt som möjligt omstrukturera lärarkåren; ett sådant är att reservera de individuella lönepåslagen för de som säger sig tro på den predikade politiska dogmatismen, varvid förbigångna erfarna kolleger börjar se sig om efter andra arbeten eller försöker ta förtidspension. 

Skolans problem
Aldrig tidigare har så många saker konkurrerat om barnens och ungdomarnas intresse. Skolämnena har svårt att hävda sig i konkurrensen från lättillgängliga media som tex. TV, video och DVD. Skolan har kapitulerat genom att läxorna i princip numera är avskaffade.

Synpunkter på Matematikdelegationens skiss till handlingsplan
Att matematiken får större utrymme i lärarutbildningen är synnerligen angeläget. Matematik bör ingå i utbildningen av alla lärarkategorier på alla nivåer. Matematikdidaktik bör däremot bli ett inslag i lärarutbildningarna först sedan den kan visas uppfylla kriterier på vetenskaplighet.

Matematiken är nödvändig
Vid en konferens på Älvsjömässan 20 november, arrangerad av Matematikdelegationen, konstaterades att 20 % av matematiklärarna som undervisar år 7 * 9 på grundskolan knappast har några akademiska matematikstudier alls bakom sig. Verkligheten, här manifesterad i form av bristande tillgång på ämnesteoretiskt utbildade lärare, åsidosätter alltså
med nödvändighet stipulerade krav på ämnesteoretiskt kunnande hos lärarna.

Serviceteknikern
En historia man ibland hör berättas lyder på följande sätt, i en av sina versioner:

Låt meriterna avgöra
Dagens samhälle erbjuder alla ungdomar möjlighet att utbilda sig. Det naturligen åtföljande ansvaret för sina studier vill man dock inte alltid ta. Det har istället blivit allt vanligare att ett misslyckande i skolan tillskrivs felaktiga didaktiska metoder från lärarnas sida. ”Det oturliga ödet” manifesterar sig alltså i detta sammanhang i gestalter av ”dåliga lärare”.

Nätverken den nya adeln
Numera ska lönen förhandlas individuellt, vilket ytterligare förstärker likriktningen, eftersom de med samma världsbild som de styrande, förutom att de premieras med de högsta påslagen, dessutom får företräde till de högre positionerna.

Ämneskunskaper hos Lärare
Huruvida eventuella forskningsrön inom matematikdidaktiken kan implementeras i undervisningen eller ej, måste alltså förbli en öppen fråga. Icke desto mindre har ledande skolbyråkrater, åberopande just matematikdidaktiken, påbjudit att matematikundervisningen i skolan ska vara "vardagsanknuten". Mig veterligt finns ännu inga forskningsrön som stöder en sådan uppfattning. Empiriska fakta ger istället vid handen, att i samma grad som abstraktionsnivån på skolmatematiken sänks, så sänks även kunskapsnivån hos eleverna. Vår ordförande, Ari Laptev, sade i en intervju i radioprogrammet "Vetandets värld" den 9 mars i år, att nyantagna teknologer vid KTH numera mycket väl kan ha höga skolbetyg i matematik utan att ens kunna multiplikationstabellen. Ska man kunna bedriva matematikstudier någorlunda framgångsrikt så räcker det inte med principiell förståelse för de elementära begreppen. Dessa måste behärskas rutinmässigt.

Svenska Dagbladet
Jag skrev själv ett inlägg men fick det returnerat med motiveringen att man har policyn att inte publicera inlägg skrivna av lärare.

Lärarlöner och lärarstatus
Gedigna ämnesteoretriska kunskaper är numera lågt rankade till förmån för det nebulösa begreppet didaktik. "Didaktiska projekt" utgör ofta kriterier för individuella lönepåslag. Om offentliga medel fördelades lika lättvindigt i något annat sammanhang skulle detta med säkerhet rubriceras som bedrägeri eller förskingring och åtal skulle väckas. När ett "projekt" genomförts, eller som så ofta, runnit ut i sanden, kan ytterligare ett sådant påbörjas, i regel utan någon som helst utvärdering av det föregående "projektet".

Didaktik – en konturlös ”vetenskap”
En ny frälsningslära benämnd didaktik predikas sedan något årtionde för lärarna inom såväl skolväsendet som inom universitet och högskolor. Budskapet är att man inte ska ”lära ut” ämnesteori utan elever och studenter ska istället tränas i att själva finna information. Lärarens egna ämnesteoretiska kunskaper rankas därmed också som mindre betydelsefulla. Enligt denna ”nya pedagogik” ska kunskaper betraktas som ”färskvara” och det skulle alltså inte vara lönt att lägga ned någon möda på att lära sig något som snabbt skulle kunna riskera att bli inaktuellt. Det skulle då vara bättre att ha tillgång till uppdaterade versioner av diverse uppslagsverk och CD-romskivor. 

Värna om matematikgymnasiet
Det finns ett enda matematikgymnasium i Sverige. Där kan elever som tidigt visat särartad matematisk begåvning under sin gymnasietid få stimulerande handledning av forskare i matematik, för att på så sätt kunna vidareutveckla sin speciella talang. Till skillnad från idrottsgymnasierna är matematikgymnasiet ofta ifrågasatt. Ett gymnasium av detta slag anses bidraga till elitism och skulle därmed vara ett steg tillbaka i utvecklingen mot utplånade klassklyftor.

Suzukipedagogik
Det händer med jämna mellanrum, att man ser företrädare för industrin framträda i TV, för att där beklaga sig över, att alltför få ungdomar vill utbilda sig till naturvetare och tekniker och att detta faktum mycket väl kan bli katastrofalt på sikt. Men varför ger då inte industrin sponsorpengar till något TV-bolag för produktion av en intressant programserie med syftet att väcka barns och ungdomars intresse för sådan utbildning?

Matematik, naturvetenskap och teknik
För att kunna bemästra de framtida svårigheter vi oundvikligen kommer att ställas inför, behövs ett gediget kunnande inom främst naturvetenskap, teknik och matematik. Det kommer att behövas rätt kompetens för att exempelvis kunna upptäcka och tolka subtila anomalier i naturen (tex. förändringar i utseende hos vissa växter, ändrad förekomst av vissa insekter osv.) och att därefter föreslå relevanta åtgärder. Kanske måste man utveckla ny teknik, sedan man upptäckt, att den gängse tekniken leder in i en återvändsgränd. Det kan även gälla att utveckla matematiska modeller av ett aktuellt problem, för att kunna bedöma effekten av olika tänkbara lösningar, genom datasimulering.

Moment 22

   Arne Söderqvist

  matematiklärare vid KTH och undervisar i matematik vid Södertörns högskola