Bamse och samhällsfrågor

Politiska ställningstaganden

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning

2 Inledning
2.1 Bakgrund och syfte
2.2 Metod och material

3 Bamse och hans värld
3.1 Början
3.2 Världen
3.3 Nyckelpersoner

4 Bamse som kommunist?
4.1 Kommunismen
4.2 Imperialismen
4.3 Skatter

5 Mobbing

6 Rasism

7 Barnuppfostran
7.1 Problembarn
7.2 Godis

8 Könsroller
8.1 Nalle-Maja

9 Intervju

10 Diskussion och slutsatser

11 Noter

12 Källförteckning

1. Sammanfattning
Serietidningen Bamse har utkommit i Sverige sedan 1973. Bamses värld speglar på många sätt vår egen med alla dess fel och brister och Bamse kritiserar ofta dessa i serien. De många socialistiska dragen i tidningen har genom åren orsakat många debatter om Bamses eventuella politiska läggning. I flera fall har han påståtts vara kommunist. Seriens skapare, Rune Andréasson, har dock förklarat att Bamse inte är kommunist utan bara snäll.

2. Inledning
2.1 Bakgrund och syfte
Serietidningen BAMSE grundades av Rune Andréasson och har getts ut i Sverige sedan 1973. 1993 utgavs tidningen på elva språk och trycktes i totalt över 1,5 miljoner exemplar i alla länder. Mängder av barn har sedan 70-talet växt upp med tidningen och dess budskap. Men vad lär vi oss egentligen av Bamse?

Genom åren har många samhällsfrågor berörts i tidningen och många anser sig kunna spåra en stark politisk/ideologisk vänsterdragning i serierna. Min avsikt är att ge exempel på några av de samhällsfrågor som tagits upp i tidningen genom åren samt lyfta fram eventuella politiska drag i budskapet som förs fram i serien.

2.2 Metod och material
Min främsta informationskälla utgörs av Bamsetidningar från i huvudsak 80-talet ur vilka jag tagit fram ett antal exempel på samhällsfrågor som berörts. Jag har beskrivit exemplen samt kommenterat dessa. Jag har också läst vad andra har skrivit i ämnet och de uppgifterna är hämtade från privata hemsidor på Internet. Där finns många välgjorda och informationsspäckade hemsidor som oftast utgör en hyllning till Bamse och Rune Andréasson. Jag har även genomfört en intervju med en Bamseläsare som växt upp med tidningen, och fortfarande läser den, för att ta reda på hur tidningen påverkar sina läsare.

Gängse ordning när man skriver en sån här rapport är att författare nämns vid efternamn. Här kommer jag dock att frångå den regeln och helt enkelt kalla Rune Andréasson för Rune. Detta för att jag själv växt upp med Bamses och Runes budskap och det skulle kännas fånigt att helt plötsligt börja kalla tidningens skapare för Andréasson när jag alltid förr talat om honom som just Rune.

Här börjar nu min redogörelse för de samhällsfrågor som tagits upp i Bamse- tidningen. Men först en liten beskrivning av Bamse och hans värld för att göra detta arbete läsvärt även för dem som inte sedan tidigare vet något om detta.

3. Bamse och hans värld
3.1 Början
"På små kullar i solen ligger några lustiga hus. Där bor Bamse och hans vänner..." Så inleddes det första Bamseäventyret som Rune påbörjade 1964. De första skisserna på Bamse och hans vänner har dock daterats den 11 september 1962. 1966 började serien med de sex svartvita filmerna om Bamse som visades samtidigt som Allers publicerade en veckoserie med Bamse. Filmerna blev en succé och Rune gjorde nu sju nya filmer och så småningom fick serien en egen tidning.

3.2 Världen
Bamses värld liknar i mångt och mycket vår egen. Den största skillnaden utgörs förstås av det faktum att personerna i serien inte är människor utan djur av olika slag. Andra drag som skiljer den från vår är de övernaturliga fenomen som dyker upp då och då. Tidsresor, personer som blir osynliga, häxor, troll och flygande mattor är några exempel på dessa inslag.

I nummer 11, 1982 utgjordes tidningens omslag av en karta, eller snarare bild på hur området ser ut där Bamse och hans vänner bor. Deras hus är belägna på de kullar som omger Höga berget där Bamses farmor bor. I närheten finns badviken och den stora skogen där vargen har sin kula. Ett stycke därifrån finner man vid havet orten Badköping och ännu längre bort ligger staden.

3.3 Nyckelpersoner
Seriens uppenbara huvudperson är förstås Bamse, världens starkaste björn, runt vilken de flesta äventyren kretsar. Han är dock bara världens starkaste när han har ätit av den Dunderhonung hans gamla farmor lagar åt honom. Utan honungen är han bara en "vanlig liten björn" men han är alltid världens snällaste - med eller utan Dunderhonung. Med sin fru Brummelisa har Bamse fyra ungar, trillingarna Brum, Teddy och Nalle-Maja och minstingen Brumma som inte är riktigt som andra.

Bamses närmaste vänner är sköldpaddan Skalman och kaninen Lille Skutt. Skalman utgör trions hjärna och hans uppfinningsförmåga tycks vara oändlig. I sitt skal förvarar han det mesta, allt utom månraketer och atlantångare brukar han säga. Enda problemet med Skalman, förutom att han inte alltid talar så hans vänner förstår, är hans mat- och sovklocka som behagar ringa vid de mest olämpliga tillfällen. Skalman får inte sällan förklara svåra saker för både vännerna och tidningens läsare. Han medverkar ofta i Bamses skola där Rune belyser det mesta här i världen. Några exempel på detta är vikingar och ljusets hastighet i nummer 11, 1984 och levande celler och DNA i nummer 4, 1985.

Lille Skutt är nästan alltid rädd och han är den av vännerna som kläcker ur sig mest dumheter och flest frågor. Den bästa egenskap han har är sin snabbhet för ingen springer så fort som Lille Skutt. Han är också väldigt lojal och hjälper alltid sina vänner fast han egentligen inte vågar. Liksom Bamse har Lille Skutt fru och barn. Han är gift med Nina Kanin och tillsammans har de den vilde sonen Mini-Hopp som är jämnårig med Brumma.

Det onda i Bamses värld representeras väldigt ofta av Krösus Sork. Den rike och girige sorken bryr sig inte om något annat än sina pengar och väldigt ofta är han inblandad i diverse skumraskaffärer. Liksom i verkligheten åker sällan de riktiga skurkarna fast och Krösus klarar sig alltid medan de som utför hans uppdrag hamnar i fängelse gång på gång.

Vargen hör numera till Bamses vänner men en gång i tiden var han världsmästare i elakhet. På den tiden umgicks han mer med sina elaka vargkusiner och sjörövarna med kapten Buster i spetsen. Men med snällhet kan de flesta göras snälla och så länge han håller sig lugn är Vargen välkommen i Bamsegänget.

4. Bamse som kommunist?
Genom åren har Bamsetidningen flera gånger uppvisat socialistiska drag. Därför har Bamse flera gånger "anklagats" för att ha varit kommunist. En av de mer uppseendeväckande gångerna var 1995 då MUF protesterade mot att Carl Bildt bar en slips med Bamse på. När detta var aktuellt fick Bamses skapare, Rune Andréasson, självklart frågan om Bamse verkligen kunde sägas tillhöra något parti. "Rune svarade då att Bamse inte direkt är kommunist, utan bara snäll."

På en hemsida skapad av Anders Widholm de som velat fått skriva debattinlägg gällande Bamses politiska läggning. De flesta som sa sin mening i debatten var av den uppfattningen att Bamse faktiskt är kommunist. Ett av bidragen kommer från en tjej som kallar sig för Petra. Så här skriver hon:

"Självklart är Bamse kommunist!! Å vad är det för fel med det? Det finns ett avsnitt i Bamse där Brummelisa startar Fackförening. Brummelisa jobbar på Krösus sorks fabrik där hon syr kläder med många andra 'kvinnor'! Krösus tycker att plaggen säljer dåligt, och tycker därför att tjejerna ska sy kläderna med längre stygn, för då går de sönder fortare och folk köper nytt. Det vägrar de gå med på och med Brummelisa i spetsen så strejkar dom och får till sist sin vilja igenom. De startar inte en fackförening u t r y c k l i g e n men visst handlar det om solidaritet och rättvisa. Återigen Tillsammans är stark, vilket är ett genomgående budskap i Bamses serier!"

I nummer 7, 1989 finns fler exempel. Bamse, Skalman och Lille Skutt har, med hjälp av Skalmans tidsmaskin, tagit sig tillbaka till Robin Hoods tid. Där hjälper de honom att befria folket från den girige fogden. Bamse och Robin tvingar honom att lämna tillbaka all mark han har stulit för "…Dom som odlar jorden ska äga den!"

Tillbaka i sin egen tid konstaterar vännerna dock dystert att andra rika människor kommer att ta över där fogden slutade och Bamses ord avslutar äventyret: "…fattiga folk måste alltid slåss mot dom rika för att få lite rättvisa.".

4.1 Kommunismen
Ett av de socialistiska dragen som förekommit i tidningen finner man i nummer 4, 1983 där Rune i Bamses skola berättar om Kina. I en berättelse om den kommunistiska revolutionen i Kina framställer han den som alltigenom positiv. Han skriver bland annat så här:

"Före denna befrielse svalt vissa år många miljoner människor ihjäl. Efter 1949 har man delat maten mer rättvist och ingen svälter. Det är en av 1900-talets viktigaste händelser - var fjärde människa på jorden är ju kines!"

Rune säger alltså aldrig här att kommunismen är bra men detta blir närmast andemeningen i hans framställning av revolutionen. Han berättar nämligen inte hela sanningen utan utelämnar revolutionens baksida med politisk förföljelse och terror.

4.2 Imperialismen
Ett annat exempel visar sig i Bamse nummer 9, 1978 där Bamse i äventyret Bamse och lemonadkällan bekämpar imperialismen. När landet Musitanien visar sig ha stora naturtillgångar i form av en lemonadkälla dyker genast stormakterna upp. Lejonen och Krokodilerna försöker båda lägga beslag på landet och den värdefulla lemonadkällan, och båda använder sig av förevändningen att de vill beskydda mössen från den andra stormakten. Återigen är det alltså de små och svaga som förtrycks av de större maktinnehavarna. Det är ett vanligt förekommande tema i Bamse och i det här avsnittet lyckas Bamse förena de förtryckta i kampen mot imperialisterna och de går segrande ur striden.

4.3 Skatter
I Bamses skola i nummer 7, 1988 lär Bamse ut varför det är så bra att betala skatt. Här märks tydligt de socialistiska tendenser som många anser prägla serietidningen.

I exemplet, som utgörs av en familj som förlorat sitt hus i en eldsvåda och nu står hemlösa, är Bamse allt igenom positiv till skatter. Eftersom alla har hjälpts åt att betala försäkringar, som är en form av skatt, får familjen ett nytt hus att bo i. Genom att betala skatt hjälper man varandra, något som är viktigt i Bamses värld.

5. Mobbing
Bamse tar klart avstånd från mobbing. Detta ämne har tagits upp i flera nummer genom åren och också i Bamses skola, bland annat i nummer 7, 1990.

I nummer 11, 1985 finner man serien om Bamse och Ankan som var rädd för vatten i en önskerepris från 1978. Här retas ankungarna med sin lillebror Lille Nick för att han inte vågar kasta sig i vattnet som sina syskon. Bamse konfronterar Lille Nicks storasyster Kickan och hon medger att hon är dum men försvarar sig med att hon är rädd för att själv bli retad om hon tar sin lillebrors parti. Detta beteende är en klassiker och just detta tas också upp i Bamses skola. Bamse hjälper Lille Nick att inte vara rädd för vatten längre och han vinner sina syskons beundran när han visar sina färdigheter.

6. Rasism
Mobbing och rasism hänger starkt samman i Bamseserierna. Oftast blir någon retad för att han eller hon ser annorlunda ut. I julnumret, nummer 12, 1984 berättar Skalman sagan om Tomtarnas Lucia:

Dagen före den 13:e december skulle årets Lucia väljas i tomteborgen. Alla tomteflickorna ville förstås bli valda, så också en brunhyad, svarthårig tomteflicka. Då protesterade alla, utom tomtefar, med motiveringen att Lucia ska ha långt ljust hår för de hade ju alltid haft ljusa Lucior. Tomtefar och den brunhyade flickan fick böja sig för majoriteten och en blond tomteflicka valdes i stället. Tidigt på morgonen nästa dag hölls luciatåget i den stora matsalen. Alla hade levande ljus och det var hemskt vackert. Så plötsligt blåste ett fönster upp och släckte alla ljus utom dem i luciakronan. Dess lågor spred sig i stället till kransen och Lucias klänning som fattade eld.

Alla tomtar drabbades av panik och det hade varit ute med Lucia om inte den brunhyade tomteflickan rusat fram och kvävt elden med sin luva och jacka. Hon räddade Lucias liv och ett vackert ljus fyllde salen där tomtarna förstod vem som egentligen var den riktiga Lucia.

Sensmoral i Skalmans saga var att det inte spelar någon roll hur en Lucia ser ut bara hon är snäll. Och han förklarar också för Bamseungarna att "…något snällt finns i alla, så därför kan alla få vara Lucia.".

I nummer 8, 1982 stöter vi än en gång på problemet med rasism. I avsnittet om Bamse och invandrare-kurrarna kämpar ekorrarna med att ta hand om årets ovanligt stora skörd av ekollon och nötter. Just då flyter en lite flotte med tre svartsvansade ekorrar iland på stranden. De berättar att på deras ö har nötbuskarna torkat och de står nu därför inför vintern utan någon mat. Bamse säger till dem att åka och hämta sina vänner för här finns ju så det räcker åt alla. När de kommer tillbaka med de andra svartsvansarna hjälps alla ekorrar åt att samla in nötterna för vintern. Några ekorrar klagar på att de nya äter upp så väldigt mycket för dem men de andra försvarar sina nya vänner.

Så åker svartsvansarna tillbaka och allt är frid och fröjd. Men bara för en tid. Efter en vecka kommer svartsvansarna tillbaka och berättar att det brunnit på deras ö, så nu kan ingen bo där längre. Ingen vet vad de ska göra men

Ek-Kurre, som är med i Bamses gäng, säger att de förstås får bo med dem i deras ek. De flesta blir glada men några klagar och tycker att de ser för olika ut.

I och med att Rune inte avslutar avsnittet i rosenrött blundar han inte för problemet att det finns dumma ekorrar (människor) men han säger också att de är just dumma.

1993 utkom en specialutgåva av Bamse. Den hette Kalle Svartskalle och var produkten av ett samarbete med Invandrarverket. I denna specialutgåva behandlas rasism i form av berättelsen om igelkotten Kalle som blir mobbad för att han har svarta piggar på huvudet i stället för bruna som alla de andra igelkottarna. Återigen är det Skalman som får barnen att tänka om. Han visar en film om några kaniner som blir retade just för att de ser annorlunda ut. På så vis får han barnen att förstå att det inte är något fel på Kalle bara för att han inte ser ut som dem. Så slutar allt lyckligt och Rune har än en gång slagit ett slag för en bättre värld.

En uppskattad och, tycker jag personligen, mycket viktig del av Bamsetidningen är brevsidan. Där har Rune skrivit många kloka ord genom åren. Flera gånger har rasism och mobbing varit ett ämne han diskuterat. Så var det också i nummer 7, 1984 då nästan hela sidan ägnades åt en lektion om Hitler och nazism.

7. Barnuppfostran
7.1 Problembarn
Burre, en klasskamrat till Bamses ungar, har i Bamsetidningen flera gånger fått stå som exempel på hur barnuppfostran och hemförhållanden påverkar individen. Burre har det svårt hemma där familjen har dålig ekonomi och han blir slagen av sin pappa. När Bamse talar om för Burres pappa att man inte får slå sina barn svarar han att han minsann blev slagen som barn och det har inte han tagit skada av. När Bamseungarna får veta hur Burre har det hemma blir det lättare för dem att förstå varför han alltid är så busig och besvärlig.

Ungefär samma sak var det för Vargen under hans uppväxt. Han växte upp med tre småtjuvar i en koja i skogen där han fick passa upp på dem. Om han inte skötte sig fick han smäll. Så leddes han in på brottets bana och detta förklarar varför han är som han är idag. Han kämpar numera ständigt med sitt "sämre" jag för att inte halka tillbaka i gamla elakheter.

7.2 Godis
En sak som förvånat många är att Bamse är så väldigt emot godisätande. Bamse äter själv aldrig godis och i många nummer propageras det mot godisätning med argumentet att det är dåligt för tänderna. Om man borstar dem direkt efteråt kan man få äta godis någon gång. Glass, saft och läsk tycks däremot inte vara något som Bamse reagerar mot.

I Bamse - björnen med choklad i! i nummer 7, 1990 gör Krösus Sork misstaget att använda Bamses namn för att sälja godis. Tablettasken "Bamsekulan" tillverkas och så också en chokladbjörn i form av Bamse. Krösus erbjuder sedan Bamse pengar för varje godis han säljer. Detta gör Bamse väldigt arg och han tvingar Krösus att förstöra godiset och ge honom 10 000 kronor som han köper antigodisplakat för. Bamse talar sedan direkt till läsarna och säger "Låt inga poppis-figurer lura dig att köpa snask!".

8. Könsroller
När trillingarna var små stannade Brummelisa hemma med dem medan Bamse arbetade i skogen. I nummer 8, 1984 blev dock Brummelisa förgrymmad över att Bamse verkade tycka att det var som semester att gå hemma och sköta barnen på dagarna. Hon föreslog därför att de skulle byta sysslor en dag när det inte skulle utföras något särskilt tungt arbete i skogen. Bamse gick med på detta och överraskades när han insåg hur mycket jobb det egentligen var med att ta hand om tre små barn och samtidigt utföra de andra hushållssysslorna. Kontentan av det hela blev att Bamse och Brummelisa efter det delade på hemma- och bortajobb.

8.1 Nalle-maja
Länge var Nalle-Maja enda dottern i familjen men hon var ändå den som var tuffast av syskonen. I nummer 3, 1986 skjuter hon både skarpt och drar med sina bröder på ett hiskligt äventyr när de gömmer sig i ett flygplan för att följa med Bamse på äventyr.

Nalle-Maja är den som vågar mest och hon är också den som liksom Bamse blir stark av dunderhonungen. Ofta hamnar hon i slagsmål med Burre och hon visar att tjejer är minst lika starka som killar.

9. Intervju
Jag har, för att undersöka hur Bamse påverkar sina läsare, genomfört en intervju med Jonas Mollwing, en snart 19-årig Bamseläsare. Han berättar att Bamse fanns i hemmet redan när han var "pytte-pytte-liten". Han läste Bamse tills han var ungefär 11 år och sedan började han om igen vid 18 års ålder. På frågan varför han fortfarande läser Bamse säger han att det är för nostalgikänslan; det påminner honom om barndomen. Han tycker dock att både manus och teckningar blivit sämre sedan Rune lade av efter nummer 7, 1990. Det känns inte lika genomarbetat menar han.

Tidningens inriktning tycker han har förändrats genom åren. Numera lider tidningen brist på det budskap som var så viktigt förr. Aktuella frågor tas inte upp i lika stor utsträckning som tidigare. Han är övertygad om att ifall Rune fortfarande varit aktiv skulle till exempel EU inte lämnats okritiserat. Han tycker dock att redaktionen fortfarande i viss mån försöker vara lite samhällskritisk. Bingolotto fick sig till exempel en känga för ett tag sedan.

Det budskap som ändå finns kvar i tidningen tycker Jonas är mycket bra. Man ska vara snäll mot alla, inte förakta svaghet och inte slåss. Han tycker också att det är lite "kollektivistiskt" eftersom alla hjälps åt för det mesta och samarbete alltid lönar sig i serien. Han menar också att Bamse ofta predikar förlåtelse, något som självklart är positivt, och Vargen är ett konkret exempel på detta. Han får alltid en andra chans när han har gjort något dumt.

Jonas ser Bamse främst som en bra barntidning men tycker även att den är praktisk för vuxna som vill ha ett bra hjälpmedel för att pedagogiskt kunna förklara vissa saker för barnen. I Bamses skola tas många vetenskapliga frågor upp på ett enkelt sätt men även serierna kan hjälpa till att lättförståeligt förklara varför man till exempel inte ska mobba någon. Han ser dock Bamse främst som en underhållande tidning men med nyttiga läxor som omedvetet ger fina värderingar. Men lika spännande som när man var liten är alltså inte tidningen eftersom tankekedjan ofta är för enkel.

Särskilda "problem" eller samhällsfrågor som Jonas minns är avsnitten om Kalle Svartskalle och om ekorrarna där man behandlar rasism. Kritiken mot valjakten i samband med Norges masslakt kommer han också i håg. Han kommer även att tänka på seriens "problembarn" Burre och Vargen och han tycker det är ett bra sätt att berätta för barn att vissa blir bråkiga för att de har det svårt hemma. Något annat som han tänker på är att Bamse alltid tar avstånd från fusk.

På frågan om han tror att han påverkats av att läsa Bamse svarar han att det kanske har gjort honom till en bättre människa. Man blir ju påverkad av allt runt omkring en så varför inte det här? Han menar också att så länge föräldrarna stödjer det som står i tidningen så påverkas barnen. Och de som inte stödjer tidningen slutar väl att köpa den.

Politiskt anser Jonas att Bamse måste ses som en vänsterorienterad tidning. Kollektivismen och kampen mot kapitalismen och girigheten i form av Krösus är typiskt socialistiska drag menar han. Solidariteten med de svaga och kampen för jämlikhet tycker han också stödjer hans åsikt.

10. Diskussion och slutsatser
De många exemplen på socialistiska sympatier under åren pekar på att Bamse skulle vara, om än inte kommunist som vissa påstår, i alla fall socialist. Det klara ställningstagandet för nyttan i att betala skatt är till exempel något som skulle bli svårt att hitta hos någon med högersympatier. Att sedan Krösus, kapitalisten, förkroppsligar en stor del av det onda i samhället visar bara ännu tydligare att tidningen definitivt drar åt vänster.

Bamse står alltid på de svagas och förtrycktas sida mot de rika och elaka. Vare sig han befinner sig i sin egen eller någon annans tid tvekar han inte om vad han måste göra. Detta gäller förstås alla former av förtryck - även mobbing.

Serien om Bamse och Ankan som var rädd för vatten väckte en fråga hos mig. Lille Nick blev accepterad först när han lärde sig simma och i nummer 12, 1984 erkändes den mörka Lucian inte förrän hon riskerat sitt eget liv för att hjälpa en annan. Detta är kanske inte så ovanligt men borde de inte ha sluppit bevisa något innan de blev accepterade av de andra? Kanske ville Rune inte heller här blunda för verkligheten, för riktigt så enkelt är det nästan aldrig. Eller så är förklaringen så enkel som att utan problem blir det ingen serie, och ingen tidning heller.

Vad gäller barnuppfostran i tidningen tycks det vid en snabb överblick finnas två huvudregler: Man får inte slå dem, och de ska äta så lite godis som möjligt! Annars gäller detsamma som för övriga individer, det vill säga att man alltid ska vara snäll och hjälpa andra.

Rune tycks vara starkt kritisk mot de könsroller som finns i vårt samhälle. Därför låter han Nalle-Maja representera många traditionellt manliga egenskaper (som mod, styrka och företagsamhet) medan hennes bröder håller sig lite i bakgrunden. Trots detta är det nästan bara män som är skurkar i serien. Krösus, Vargen och Sjörövarna - alla är de män. Ibland dyker förstås någon ond kvinna upp i form av en häxa men annars står männen för det mesta av "dumheterna". Men detta kanske bara är ytterligare en bild av vår egen verklighet där det faktiskt oftast är män som är de rika maktinnehavarna som gör livet surt för vanligt folk?

Jag kan hålla med Jonas Mollwing om att tidningen förändrats de senaste åren. Förutom själva tecknarstilen, som självklart förändrats i och med att man bytt tecknare, har även budskapet "tonats ner". Nu känns det allt oftare som att tidningen görs enbart för att säljas. Så var det naturligtvis också förut men då förmedlade Bamse också en annan glöd till sina läsare. Möjligen är jag orättvis i mina påståenden och självklart finns budskapet kvar till viss del även om jag saknar Runes äventyr som han tecknade och skrev dem.

Genomgående i tidningen är, fortfarande, det ovillkorliga ställningstagandet för de svaga i samhället och som Bamse själv säger: "Bättre vara snäll än stark!" Och det har ju faktiskt visat sig ibland att man kommer längre med snällhet än med styrka och tillsammans klarar Bamses vänner det mesta.

Ett faktum som jag tror retar många, i alla fall irriterade det mig när jag prenumererade på tidningen i yngre dar, är att Krösus faktiskt aldrig åker fast. Ofta är det någon av hans hantlangare som åker dit i stället medan Krösus själv sitter säker på sitt kontor. Detta tycks ju ge en väldigt negativ bild av samhället och framtiden. De rika och mäktiga klarar sig alltid. Men ändå är det kanske Bamse och hans vänner som är de riktiga vinnarna. De har ju alltid varandra.

Om fler skulle ta till sig de budskap och lärdomar som förs fram genom Bamse tror jag att vi skulle leva i en trevligare och bättre värld. En värld där man kan se något gott i alla och där alla får en andra chans. För jag tror att vi alla har något att lära av Bamse - världens starkaste och snällaste björn!

11. Noter
1. http://www.users.wineasy.se/lolsson/bamse/fakta.html 990314 kl.21:30
2. http://www.dd.chalmers.se/~skalman/bamse/rune.html 990322 kl.22:39
3. http://home2.swipnet.se/~w-23761/bamse/ 990314 kl.21:29
4. http://home2.swipnet.se/~w-23761/bamse/ 990314 kl.21:29
5. http://home2.swipnet.se/~w-23761/bamse/ 990314 kl.21:29
6. http://www.dd.chalmers.se/~skalman/bamse/rune.html 990322 kl.22:39
7. Bamse nummer 10, 1984
8. Bamse nummer 4, 1988

12. Källförteckning
Bamsetidningar
Nummer 9 1978
Nummer 8 1982
Nummer 4 1983
Nummer 7 1984
Nummer 8 1984
Nummer 10 1984
Nummer 11 1984
Nummer 12 1984
Nummer 4 1985
Nummer 11 1985
Nummer 3 1986
Nummer 4 1988
Nummer 7 1988
Nummer 7 1990
Specialutgåva 1993 Kalle Svartskalle

Internet
http://home2.swipnet.se/~w-23761/bamse/ 990314 kl.21:29 http://www.users.wineasy.se/lolsson/bamse/fakta.html 990314 kl.21:30 http://www.dd.chalmers.se/~skalman/bamse/rune.html 990322 kl.22:39

Övriga källor
Intervju med Jonas Mollwing 990322

Tillbaka upp